På Danderyds sjukhus medicinklinik i Stockholm startas nu inför sommaren två vårdavdelningar där underläkare och undersköterskor ska sköta vården av patienter som fått akut vård, är utskrivningsklara, men inte är tillräckligt friska för att kunna åka hem utan vårdplanering, korttidsboende eller geriatrisk vårdplats. Dagtid ska det finnas en sjuksköterska på en av avdelningarna. Men planen är att underläkararna ska dela och administrera läkemedel.

Därför gör underläkarna nu "praktik" tillsammans med legitimerade sjuksköterskor som ska lära dem mer om att iordningställa och administrera läkemedel.

En sjuksköterska på Danderyds medicinklinik haft en underläkare på praktik några timmar.

– Praktik eller kurs är för mycket sagt. Några timmar är alldeles för lite för en ny underläkare. Det känns konstigt att vi sjuksköterskor ska lära upp underläkarna, jag vet inte varför inte läkarna gör det, säger hon.

Sjuksköterskan vill vara anonym. Hon har ifrågasatt lösningen i stort för sin arbetsledning. Hon fick information dagen innan om att ett stort antal underläkare behövde få praktik med sjuksköterskorna.

Utskrivningsklara patienter

Läget beskrivs av arbetsledningen som "exceptionellt pressat" på vårdavdelningarna 73 (stroke) och 77 (eftervårdsavdelning). Där ska nu patienterna som är utskrivningsklara, med ett lägre omvårdnadsbehov, vårdas. De ska bara behöva perorala läkemedel eller subkutana injektioner som behandling.

– Det är en nödlösning från arbetsledningen, en slags quick fix. I akutsjukvård händer det att utskrivningsklara patienter vänder och blir sämre, och åter behöver intravenösa läkemedel. Då vet jag inte vad de ska göra på kvällar och nätter, säger sjuksköterskan.

Arbetsledningen poängterar att underläkarna ska arbeta som underläkare och läkemedelsadministratörer, inte som sjuksköterskor.

Brist leder till ny kompetensmix

På Ystads sjukhus gjorde Vårdfokus i våras ett reportage om att sjuksköterskeflykten lett till en ny kompetensmix, med fler undersköterskor, sekreterare och vårdnära personal och mycket färre sjuksköterskor än tidigare.

För att minska trycket på sjuksköterskorna och klara semesterperioden startar de nu en observationsenhet som en förlängning till akuten. Den ska skötas av läkare och undersköterskor.

– Vi kommer att inrätta en observationsenhet. Det är ett koncept som vi är bekanta med. Vi har jobbat med det tidigare, på grund av sjuksköterskebristen. Vi använder en viss del av våra vårdplatser till att observera patienter som ska gå hem, i stället för att bli inlagda, säger Morten Ljungdahl, verksamhetschef för akutmottagningen.

Jobbar gränslöst

Han menar att personalen jobbar gränslöst för att klara att ta hand om patienterna.

– Men det är klart att vi till viss del ibland kommer att behöva en sjuksköterska som hjälper till. För patienterna är våra indelningar i olika avdelningar egentligen likgiltigt. Vi ska bara se till att de får bästa möjliga omhändertagande.

Arbetsgivarens lösning

Lokalt på Ystads sjukhus har Vårdförbundet inga direkta invändningar mot observationsplatserna. På Danderyds sjukhus hänvisar Vårdförbundet till att detta är arbetsgivarens lösning för att försöka hålla vårdplatser öppna, trots den stora sjuksköterskebristen på sjukhuset, och att de också ansvarar för patientsäkerheten.

– Vi har varnat i flera år för vad som kommer att hända om inte sjuksköterskornas löner och arbetsmiljö blir bättre. Arbetsmiljön är erbarmligt dålig på de tunga vårdavdelningarna, medicin, kirurgi och ortopedi. Det har vi varit oerhört tydliga med, säger Ann-Sofi Björkman, Vårdförbundet på Danderyds sjukhus.

Även på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg löstes i våras bristen på sjuksköterskor med 14 så kallade UK-platser med utskrivningsklara patienter, där vården huvudsakligen sköts av undersköterskor. En lösning som till att börja med fungerade dåligt, för patienterna hade ofta så högt vårdbehov att det var svårt att flytta dem till UK-platserna. Läkarna bedömde ofta att undersökningar trots allt behövdes, vilket innebar att patienterna inte längre var utskrivningsklara.

Ser en stor fara

På nationell nivå ser sjuksköterskornas organisationer en stor fara med dessa nödlösningarna utan sjuksköterskor som ansvarar för omvårdnaden. Vårdförbundets ordförande kallar det för ett experiment med patienternas hälsa och frågar sig vem som tar ansvaret för det. Svensk sjuksköterskeförening kallar lösningarna desperata och varnar för att nödlösningarna permanentas.

Båda hänvisar till aktuell forskning, bland annat från Karolinska institutet, som visar att låg sjuksköterskebemanning ökar risken både för vårdskador och ökad dödlighet.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, är generellt positiva till att verksamheterna testar nya arbetssätt, men poängterar att de måste utvärderas. Chefen för vård och omsorg, Hans Karlsson, säger till tidningen Dagens Medicin att forskningen från KI inte är direkt överförbar på den aktuella situationen då den utgår från ett traditionellt arbetssätt på vårdavdelning.