I debatten om hur hälso- och sjukvården ska förbättras har två trender varit framträdande de senaste åren. Antingen det standardiserade arbetssättet eller att sätta patientens berättelse och upplevelse i centrum.

– Men i den praktiska vardagen använder i själva verket vårdpersonal kontinuerligt arbetssätt från båda perspektiven, säger Doris Lydahl, som skrivit avhandlingen på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.

Krävs kreativa sjuksköterskor

I den har hon undersökt spänningar som kan uppstå när de båda synsätten kombineras. Speciellt har hon studerat en modell för standardiserad personcentrerad vård framtagen vid Centrum för personcentrerad vård.

Hon har gjort intervjuer med forskare och vårdpersonal, observationer och analyser av bland annat riktlinjer och bedömningsprotokoll.

För att modellen skulle fungera såg hon att det krävs mycket kreativitet bland framförallt sjuksköterskor.

– Mallar som används för att säkra likvärdighet i personcentrerad vård kan inte alltid fånga upp hela patientens berättelse. Sjuksköterskorna, som tar emot patienten och gör den första dokumentationen, behöver ibland lägga till frågor eller göra extra noteringar, säger hon.

Standard för personcentrerad vård

Doris Lydahl menar att sjuksköterskornas pusslande för att hantera spänningar och konflikter i personcentrerad vård behöver uppmärksammas mer.

Att skapa standarder för personcentrerad vård ställer samma krav som andra standarder. Det som forskaren själv kallar en "standardmänniska".

– Personcentrerad vård kräver personer som är både kapabla att resonera och uttrycka sig verbalt och kan samarbeta med vårdpersonal.

Samspel med patienten

Språkbarriärer, olika funktionsnedsättningar, patienter med psykoser är exempel där patienten själv inte enkelt kan förmedla sin sjukdomsupplevelse, utan det krävs tolkningar.

– Medforskare och jag föreslår därför att patientberättelsen ska ses som något som skapas i samspelet mellan patient, vårdgivare, anhöriga och olika symboliska och materiella hjälpmedel, istället för patientens eget unika vittnesmål, säger Doris Lydahl.