Tidigare i veckan berättade Vårdfokus att Sörmlands landsting hade störst löneökningar för sjuksköterskor under 2016 och nu har högst medellön av alla landsting och regioner: 32 911 kronor. För några år sedan, 2010, låg landstinget på näst sista plats med en medellön på cirka 25 369 kronor. Det är en ökning med drygt en tusenlapp per år i snitt.

Förra årets stora löneökning bestod till viss del av ett åtgärdspaket som landstinget och Vårdförbundet tog fram gemensamt för att komma tillrätta med den allvarliga situationen på framför allt Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

På båda sjukhusen hade många sjuksköterskor slutat vilket ledde till stängda vårdplatser och mycket extraarbete för kvarvarande personal. I april gjorde Vårdfokus en granskning som visade att Mälarsjukhuset hade flest antal överbeläggningar inom den svenska slutenvården.

Nöjda med satsning

En del av åtgärdspaketet som presenterades förra våren handlade om att höja lönerna för personal i dygnetruntvården. Erfarna sjuksköterskor, som arbetat sedan 2013 eller tidigare, skulle få i snitt 3 500 kronor mer i lön, fördelat individuellt och utan individgaranti.

– De flesta som ingick i satsningen är nöjda och tycker det var bra att landstinget gjorde någonting. Jag skulle säga att det är en bra början, men det finns mycket kvar att jobba med. Det behövs fler satsningar, både på löner och arbetsmiljö, säger Lena Lindh, operationssjuksköterska och styrelseledamot i Vårdförbundet Södermanland.

Risk att erfarna slutar

Samtidigt gror ett missnöje bland personal på sjukhusens mottagningar. Där finns det gott om specialister, men de omfattades inte av lönesatsningen. Lena Lindh berättar att det redan slutat sjuksköterskor på exempelvis medicinmottagningen, och om inte något sker inom kort finns en stor risk att ännu fler erfarna slutar.

Personallandstingsrådet Jacob Sandgren (S), är medveten om problemet. När han nyligen träffade barnmorskor som jobbar på mottagning uttryckte de en frustration över situationen. Men han anser att det är dags för politikerna att backa undan från lönebildningen.

Jacob Sandgren Foto Pelle Wichmann
Jacob Sandgren, personallandstingsråd (S) i Sörmland. Foto: Pelle Wichmann

– Den politiska satsningen på dygnetruntvården var nödvändig för att vi skulle få personal som överhuvudtaget ville jobba där. Men det förstör på något sätt den svenska modellen när vi lägger oss i hur resurserna ska fördelas. Vi kommer inte att politiskt gå in och kräva förändringar av lönebildningen på mottagningarna, utan det får bestämmas i förhandlingarna med Vårdförbundet, om de tycker att det ska satsas extra där, säger han.

Oklart varför personal slutar

Samtidigt finns det mycket kvar att göra inom slutenvården – allting blev inte frid och fröjd i och med de höjda lönerna. Det märks inte minst på att 81 sjuksköterskor lämnade landstinget under 2016. Exakt vad det beror på vet man inte i dagsläget, men det pågår analyser av avgångsorsakerna – som ett sätt att rusta sig för framtiden och bli en mer attraktiv arbetsgivare.

Kirurgavdelningen på Mälarsjukhuset är en av de avdelningar som fortfarande har det tufft. Här finns ett beroende av hyrpersonal som inte går att bryta i dagsläget på grund av rekryteringssvårigheter.

– Dessutom tvingas de sjuksköterskor på avdelningen som har vårdledartjänster att jobba mycket kliniskt för att täcka upp, säger Lena Lindh på Vårdförbundet.

Karriärmodell som haltar

Det var i samband med förra vårens åtgärdspaket som det infördes 45 vårdledartjänster. Tanken var att de som fick tjänsterna skulle arbeta 50 procent kliniskt, resterande tid skulle de fungera som en extra resurs, inte minst för nyutbildade sjuksköterskor. Förutom att vårdledarna får ett extra påslag vid lönerevisionen så är de befriade från en viss del helgarbete.

– Just nu har vi 29 av 45 vårdledare på plats, det är synd att det inte kommit igång mer. Och om vårdledaren får gå in och jobba på schema konstant för att det saknas folk så är det ju ett misslyckande, det var absolut inte så det var tänkt från början, säger Jacob Sandgren.

Ryktet och mediebilden

Att det kan vara extra svårt att rekrytera till vissa enheter tror han delvis beror på ryktet – som svärtades ner under de senaste årens turbulens – och som han tror "tar tid att vända". Där spelar även mediebilden av läget inom sjukvården en viktig roll, kombinerat med hur politiker och ansvariga uttalar sig. Det är viktigt att försöka belysa hela situationen, menar Jacob Sandgren. Han döljer inte att det finns stora problem och utmaningar, men vill även lyfta fram de satsningar som görs.

En viktig förändring har redan genomförts: sedan 1 januari i år ansvarar alla kliniker själva för sina vårdplatser i stället för att det, som tidigare, sköts centralt.

– Det här upplever medarbetarna som jätteviktigt. Vi har minskat antalet överbeläggningar och närmar oss snittnivåerna för utlokalisering, vilket gör att färre tvingas vårda patienter som de kanske saknar kunskap om. Så det känns lugnare i dag, och som att det finns mer tilltro bland personalen, säger Jacob Sandgren.

Satsar mer på arbetsmiljön

Han hänvisar till den senaste personalenkäten som visar att cirka 86 procent rekommenderar sin arbetsplats.

– Det är ett kvitto på att man trivs i just den delen av organisationen, sen har man säkert synpunker på oss politiker och vad vi borde göra. I grund och botten behöver vi fler sjuksköterskor. Där är lönen en viktig faktor, men minst lika viktig är arbetsmiljön, som vi nu prioriterar, säger Jacob Sandgren.

Provar framtidens vårdavdelning

Landstinget Sörmland vill på olika sätt pröva sig fram för att hitta nya lämpliga arbetssätt och arbetstider. Tanken är att till hösten starta pilotprojekt på akutvårdsavdelningen vid Nyköpings lasarett och kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Det ska omfatta bland annat schemalagd tid för utvecklingsarbete och att obekväm arbetstid ska ge mer tillbaks i återhämtning.

Ytterligare en nyhet är att Sörmland nu börjar använda pengar från den statliga professionsmiljarden så att sjuksköterskor i pågående specialistutbildning får bibehållen lön under studietiden.