Stine Mathilde Fagerli, sjuksköterska och ett av Vårdförbundets skyddsombud, är trött på att höra "ni får prioritera" när hon berättar för cheferna att hon och hennes kolleger inte hinner ta rast, inte hinner skriva avvikelser.

Enligt henne är läget redan så pressat att det inte finns utrymme för några större prioriteringar.

Besked dröjer

Förra veckan var Arbetsmiljöverket på inspektion. Ett beslut kommer först efter sommaren. Arbetsgivaren har därför uppmanats att inte vänta på svaret utan fortsätta med den åtgärdsplan som satts in för att förbättra arbetsmiljön.

Bland annat har fler undersköterskor och en receptarie anställts. Läkarbemanningen har utökats och från och med september kommer en erfaren sjuksköterska inom neurologi att ta rollen som strokesjuksköterska och arbeta med att stötta övrig personal. Här finns en del nya och oerfarna eftersom personalomsättningen varit stor.

– Det har också hänt mycket inom strokebehandling. Att alla sjuksköterskor får en specialist att rådfråga tror jag kan bidra till att man känner sig tryggare och blir mindre stressad, säger Åsa Lundgren-Nilsson, verksamhetschef för neurosjukvården.

Inte tillräckligt

Vårdförbundet anser ändå inte att de genomförda och planerade åtgärderna räcker. Stine Mathilde Fagerli berättar att hon och hennes kolleger påtalat brister i arbetsmiljön under flera år och att många nu känner sig så slitna att de fått symptom på utmattning, dålig sömn och oro.

Strokeenheten har i uppdrag att ta emot patienter från hela Västra götalandsregionen och är ensamma i Göteborgsområdet med att utföra trombolys. Samtidigt som larmen ökat har vårdplatserna minskat, framför allt på grund av sjuksköterskebrist.

I våras infördes dessutom nya rutiner på akutmottagningen, som också haft arbetsmiljöproblem. Det innebär att strokeenheten inte kan neka några patienter från akuten plats, trots att avdelningen är full.

– Det kommer fler och sjukare patienter som vi får snurra runt på. Vi skickar dem in och ut ur moduler. Utlokaliserar. Det är stressigt. Personal slutar och de som är kvar får mer jobb, säger Stine Mathilde Fagerli.

Grundläggande förändringar

Hennes förhoppning är att 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket ska skicka en signal uppåt i hierarkierna och få "någon" att förstå att det måste satsas mer för att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt. Själv har hon dagar då hon hellre hade suttit i en kassa på Ica, för att slippa framför allt den etiska stressen.

– Om jag fastnar vid en patient får jag bara hoppas att det går bra för de andra. Och när jag har flera allvarligt sjuka patienter och behöver delegera arbetsuppgifter till undersköterskor upplever jag att jag förlorar helhetsbilden. Jag missar viktiga observationer och får svårare att göra bra bedömningar. Det får mig att tappa självförtroende och tilliten till mig själv i mitt yrke, säger hon.

Måste bli fler sjuksköterskor

Enligt verksamhetschefen Åsa Lundgren-Nilsson kommer arbetet med att förbättra arbetsmiljön på strokeenheten att fortsätta och hon önskar att det kan ske i dialog med Vårdförbundet. Främsta prioritet på lång sikt är att rekrytera fler sjuksköterskor för att kunna öppna fler vårdplatser.

– Vi hoppas på att vi ska få tag i sjuksköterskor, men nu jobbar vi på att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt för dem som redan jobbar här. Så att de ska kunna gå från jobbet och må bra.