I Libanon finns 1,5 miljoner syriska flyktingar registrerade hos FN, och landets sjuksköterskeorganisation uppskattar att ytterligare en halv miljon flyktingar bor i landet. Libanon gränsar till Syrien från söder till norr. Befolkningen har på några år ökat med en tredjedel, och detsamma har de libanesiska sjuksköterskornas arbetsbörda eftersom flyktingarna som minimum har rätt till primärvård.

– Våra sjuksköterskor var i början uppfyllda av medlidande, gav mycket, stressade och arbetade mycket övertid. De har nu börjat känna av arbetsbördan i flyktingvården, och vissa har blivit utbrända, trötta och lämnar yrket, säger Nuhad Yazbik Dumit, ordförande för sjuksköterskeorganisationen i Libanon.

Engagemang för flyktingar

Flyktingars situation och hälsa är i fokus när ledare sjuksköterskor från hela världen träffas i Barcelona under helgen. Sjuksköterskornas engagemang och önskan att bidra till en bättre hälsa hos flyktingar förenar kåren över gränserna.

– Vi sjuksköterskor skiljer inte flyktingar från andra människor. De är kvinnor, män och barn helt enkelt, och vår roll är att hjälpa dem till god hälsa, sa Silvia Cassiani, från Världshälsoorganisationen, WHO:s mellan- och sydamerikanska division, i en av de inledande paneldiskussionerna.

Sverige lyftes fram som ett gott exempel för att, utifrån befolkningens storlek, ha tagit emot många flyktingar från krigets Syrien. Många flyktingar har behövt akutvård och alla har rätt till hälsosamtal. Vissa svenska sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat, men den bleknar när Libanons Nuhad Yasbik Dumit fortsätter att berätta om sina libanesiska kolleger:

– Sjuksköterskorna strävar efter att kunna ge samma kvalitet på vården till alla, men vissa träffar 80 patienter på en dag. Ett problem är att endast sjuksköterskor som är certifierade i Libanon får arbeta. Men vi verkar för att syriska sjuksköterskor i alla fall ska få arbeta i flyktinglägren.

Rätt till primärvård

Flyktingar hos UNHCR har rätt till minst primärvård. Sköra grupper har också tillgång till specialistvård. Enligt WHO:s och UNHCR:s statistik har 79 procent av flyktingarna nåtts genom hälsosamtal.

Nuhad Yasbik Dumit presenterar en studie om vilken påverkan den stora gruppen flyktingar från Syrien haft på hälso- och sjukvården och på sjuksköterskors situation. Studien baseras på intervjuer med sjuksköterskor. Antalet flyktingar som sjuksköterskor vårdade varierade mellan 25 procent och 90 procent av patienterna. Tidigare, i början av kriget, bestod vården mest av akuta tillstånd, men i dag märks mer kroniskt än akut sjuka.

– Flyktingarna har mer komplicerade tillstånd än Libanons befolkning. De lever under svårare förhållanden, ofta i tält i flyktingläger och får allvarligare komplikationer. För dem är det viktigast att vara i säkerhet och hälsan får komma i andra hand. Det märks till exempel på att kvinnors hälsa inte följs upp under graviditeter och efter förlossning, så vi ser stor mödrasjuklighet.

Sjukdomar förvärras på grund av svårigheter för flyktingarna att ta sig in i sjukvårdssystemet, samt bristande kunskaper om hälsa.

– Många lyssnar inte på läkare utan litar mer på traditionella botemedel. De kommer inte till oss i sjukvården förrän de är utmattade och i sämre tillstånd. Bland barn vårdar vi många som blivit uttorkade.

Sjuksköterskorna upplevde att de inte var rätt förberedda på flyktingkrisen, men ser också att den extraordinära situationen ökat deras kompetens. De har mött ovanliga sjukdomar de tidigare aldrig sett, som skabb och Lechmaniasis, en infektionsjukdom orsakad av parasiter, som ger sår, bölder och i sin allvarligaste form kan vara livshotande.

Sjuksköterskorna märker av missnöje hos libanesiska patienter som tycker att de får vänta och borde vara prioriterade. Libaneser betalar mer för vården än syrier och det irriterar vissa. En del vill inte heller vårdas på samma kliniker som flyktingar för att de är rädda för smitta. De söker sig till privata kliniker.

Grekisk ekonomisk kris

Grekland drabbades samtidigt av den ekonomiska krisen och en massiv ström av flyktingar som tagit sig över Medelhavet. En situation som sjuksköterskerepresentanter från afrikanska länder känner igen, och även Kina som har 250 miljoner migrerande kineser inom landet.

Eleni Kyritsi-Koukoulari.jpg
Eleni Kyritsi-Koukoulari, ordförande för den grekiska sjuksköterskeorganisationen.

– Jag är stolt över grekiska sjuksköterskors arbete. Flyktingarna får gratis sjukvård och på vissa allmänna sjukhus kan flyktingar ta hand om 80 procent av patienterna. Många sjuksköterskor arbetar som volontärer på öar och även i städerna, säger Eleni Kyritsi-Koukoulari, ordförande för den grekiska sjuksköterskeorganisationen.

Samtidigt som belastningen på grekisk hälso- och sjukvård har ökat med 30 procent har regeringen tvingats till stenhårda neddragningar av sjukhusens budgetar på grund av den ekonomiska krisen. Sjuksköterskornas löner har sänkts med mellan 20 och 40 procent. Ingångslönen är nu motsvarande 5 000 kronor i månaden. Eleni Kyritsi-Koukoulari tar sig själv som ett exempel på neddragningen, med 40 års erfarenhet som sjuksköterska tjänar hon i dag 10 000 kronor i månaden.

Sineva Ribeiro ICN 2017
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

I församlingen CNR, som är den internationella sjuksköterskeorganisationens motsvarighet till riksdag, sitter Sineva Ribeiro och Ami Hommel som delegater från Sverige, de är ordförande i Vårdförbundet, respektive i Svensk sjuksköterskeförening.

– Våra problem i Sverige är inte lika stora som i många andra länder. Men vi känner ändå igen problemen med den psykiska ohälsan, bristande mödravården och svårigheterna med språket. Flyktingar överallt behöver ett hem, en utbildning, ett jobb och att kunna göra sig förstådda, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.