Under veckan presenterade den styrande grönblå-alliansen i Västra götalandsregionen sitt förslag till budget för 2018, som med största sannolikhet röstas igenom vid regionfullmäktige den 13 juni.

Den enskilt största satsningen på sjukvårdspersonal är på 262 miljoner kronor och ska ge fördubblad ob-ersättning för sjuksköterskor, barnmorskor, undersköterskor och medicinska sekreterare som jobbar natt.

Utlovar ytterligare satsning

Målsättningen är att fördubbla ersättningen för allt arbete på obekväma tider, även kvällar och nätter, men det finns inte tillräckligt med pengar för det i dagsläget.

– Det hade handlat om ungefär det dubbla beloppet om vi skulle få med all ob-tjänstgöring. Men vi avser att återkomma med detta i budgeten för 2019, om resultatet under kommande år går åt det håll vi tror, säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M).

Kritik från Vårdförbundet

Christina Wernstedt, vice ordförande i Vårdförbundet Västra Götaland, har delade känslor kring politikernas förslag.

– Vi hade hellre sett att man hade gjorde en ordentlig satsning på grundlönen. Med det sagt så är höjda ob-ersättningar ett steg i rätt riktning, de har förstått att man behöver prioritera sådant som gör det mer attraktivt att jobba i dygnetrunt-vården. Men ett stort minus är att våra två andra grupper, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, inte är med i satsningen. Det är minst lika stor brist på dessa yrkesgrupper och de jobbar obekväma tider, säger Christina Wernstedt.

Risken finns att det kommer skapas ett stort missnöje bland röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, två grupper som Christina Wernstedt anser att arbetsgivaren allt för ofta glömmer bort.

I efterhand har den politiska ledningen klargjort att höjningen ska gälla alla som jobbar på obekväm arbetstid. Läs även: Fördubblad ob för alla med start redan i höst.

Varnar för tuffare tider

Med tanke på att regionen förra året gjorde ett positivt resultat på 1,6 miljarder kronor, var det säkert en del som hade väntat sig större satsningar när budgeten presenterades. Men en stor del av förra årets överskott har avsatts för att bygga ut ett nytt modernt informationssystem i vården. Samtidigt har arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, varnat för magra tider framöver.

– Alla prognoser vi får pekar på att intäktssidan sviktar medan det på kostnadssidan krävs mer penar. Det är framför allt pensionsprognoserna som påverkar kostnadssidan negativt. Det ligger i bakgrunden för den budget vi gör, med relativt begränsade satsningar, säger Johnny Magnusson.