Han tog tillbaka primärvården till sjuksköterskan

Erfarna sjuksköterskor överallt i Nederländerna kastar sig över hans idé om den "gammaldags" distriktssköterskan som kan allt om sina patienters behov. Nu startar mottagningar även i andra länder - som i Sverige.

Sjuksköterskan Jos de Blok tröttnade på att den nederländska primärvården sedan 90-talet alltmer skulle liknas vid en fabrik. Distriktssköterskorna förlorade sin tidigare självständiga roll när ledningsgrupper och direktörer skulle spara pengar. Deras roll blev industriell, de skulle leverera produkter till patienterna, till exempel en såromläggning. Allt skulle sedan sorteras in i tabeller, räknas och effektiviseras. Vårdföretagen växte, hierarkierna och byråkratin likaså, liksom chefernas löner.

– Varje timme räknades, ja allt beräknades runt produkten, utom vad patienterna egentligen fick ut av vården och mötet. Patienterna träffade många olika vårdare, och sjuksköterskorna tyckte att vården blev usel, säger han på sjuksköterskornas internationella kongress i Barcelona.

Innovativa arbetssätt

Han är en av huvudtalarna under rubriken innovativa sätt att förändra primärvården. Ämnet intresserar många av kongressens 8 000 deltagare från världens alla hörn.

Jos de Blok har visat i Nederländerna att det går för sjuksköterskor att ta tillbaka kommandot från ekonomerna – och ändå gå med vinst. Han startade sitt företag Buurtzorg, som betyder ungefär ”grannvård”,  2006 tillsammans med några kolleger.

– Vi bestämde oss för att ge vård utifrån patientens behov, inte enstaka handlingar. Organisationen skulle vara enkel och kretsa helt kring sjuksköterskornas arbete hos patienterna. Vi arbetar utan hierarki och sjuksköterskorna bestämmer själva. De får arbeta utan att störas av administration och ekonomi. De behöver ha hög kompetens, för vården kan gälla allt från att stärka patientens sociala nätverk till att ge palliativ omvårdnad.

Arbetar självständigt

Sjuksköterskorna och vårdpersonalen är anställda i företaget, men driver sina mottagningar självständigt. Mottagningarna ska vara små och finnas nära sina patienter.

– Vi kontrollerar inte sjuksköterskorna från huvudkontoret. Det finns ingen anledning, sjuksköterskor är pålitliga och löser sina egna problem. Kontoret finns bara för att ge dem administrativ service, och inte tvärtom med att ställa krav på dem, säger han.

Erfarna sjuksköterskor runt om i Nederländerna insåg snabbt att det var så de också ville arbeta. De kastade sig över hans idé och bad att få starta egna enheter. Företaget har på tio år växt med raketfart och i dag finns 900 enheter i Nederländerna, med 10 000 sjuksköterskor och 4 000 omsorgspersonal anställda. På kontoret arbetar 50 administratörer och 18 coacher, men inga direktörer. Tillsammans hjälper de 80 000 patienter om året.

Sjuksköterskornas närhet och intresse för patienternas hela situation och deras resurser har revolutionerat hemsjukvården.

– Vi har sjuksköterskor med hög utbildning och patienterna är nöjda. Det lockar fler sjuksköterskor till oss och vi har lätt att rekrytera.

Hans företag är inte vinstdrivande utan överskottet fördelas tillbaka till enheterna och sjuksköterskorna, för att finansiera utbildningar och material. Men han har bevisat att det går att driva vårdföretag utan att låta ekonomiska intressen styra.

I Nederländerna betalar varje invånare sin sjukförsäkring, som sedan betalar avgifterna till Buurtzorgs sjuksköterskor. Jos de Blok menar att systemet fungerar i landet och inte slår lika hårt mot socioekonomiskt svaga grupper som det i USA.

Från akut- till primärvård

På kongressen kommer många sjuksköterskor från länder med samma problem som Sverige. Akutsjukvården är överbelastad och dyr, så utvecklingen går mot att primärvården ska ta allt större ansvar. Då behövs nya idéer som både är ekonomiskt möjliga att genomföra och ger vård som patienterna är nöjda med.

Dessutom behöver sjuksköterskorna i allt större utsträckning både leda och sköta den, för att det ska gå att ge invånare även i länder med små resurser eller stor glesbygd tillräcklig hälso- och sjukvård, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Många länder har stor brist på läkare, som dessutom är förknippade med betydligt högre kostnader.

Jos de Bloks företag fortsätter expandera och har nu även enheter inriktade på ungdomsvård, psykisk ohälsa, hospice och mödravård. Företaget har utsetts till årets bästa arbetsgivare fyra gånger.

De har ständiga studiebesök från politiker och professionella. Det internationella intresset växer och nu finns företaget länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Kina och dessutom i Sverige med två filialer i Bålsta, norr om Stockholm.

Undviker formella samarbeten

Sjuksköterskorna tar in patientens egna anhöriga i vården och knyter även informella band med andra aktörer som läkare, sjukgymnaster, socialsekreterare och volontärer, när det hjälper och stärker patienterna.

– Men vi undviker formella samarbeten, som bara tar tid. ”Keep it small, keep it simple” är våra ledord, säger Jos de Blok, verkställande direktör på Buurtzorg, numera ett multinationellt företag, som knappast kan kallas litet längre.