Det finns omotiverade skillnader mellan vilken hälso- och sjukvård olika grupper i samhället får och även beroende på var i landet den sjuke bor. Nu lanserar Svensk sjuksköterskeförening en ny strategi för hur klyftorna ska kunna överbryggas och hur sjuksköterskor kan bidra.

– Det här är ett av våra mest vårdpolitiska dokument. Vi ställer nu en rad krav på regeringen. De har som mål att sluta hälsoklyftorna på en generation. Men det går för långsamt, och vi ser att samma saker utreds av nya grupper. De behöver i stället ta tillvara på den kunskap som redan finns, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.

Svagare grupper

Folkhälsan i Sverige blir visserligen bättre sett i stort, men samtidigt märks ökade hälsoklyftor. Hos grupper med sämre socioekonomisk situation och lägre utbildningsnivå ökar inte livslängden. Svagare grupper får inte tillgång till lika god och snabb vård som de starkare. Som exempel kan nämnas att kvinnor med funktionshinder löper dubbelt så stor risk att dö i bröstcancer jämfört med andra patienter med bröstcancer.

Svensk sjuksköterskeförening lyfter också fram att äldre med komplexa hälsotillstånd är de som har störst svårigheter att få en god vård med det nuvarande vårdsystemet. Andra utsatta grupper är utlandsfödda och även psykiskt sjuka.

Under onsdagens presentation och samtal om strategin deltog statssekreteraren Agneta Karlsson från regeringens sida. Hon lyfte fram flera satsningar som regeringen gjort som professionsmiljarden och nu senast 500 miljoner till förlossningsvården.

– Jämlik hälsa är ett av de prioriterade långsiktiga målen för hela regeringspolitiken. Skillnaderna är väldigt stora och vi kan se att de ökar, beroende på socioekonomisk situation och utbildningsnivå. Längs en av Stockholms tunnelbanelinjer kan livslängden skilja sig med 18 år, sa Agneta Karlsson.

Lyfter goda exempel

I Svensk sjuksköterskeförenings strategi märks en rad goda exempel, där olika initiativ lett till bättre hälsa och mer jämlik vård.

– De behöver spridas nationellt. Vi sjuksköterskor kan ge en röst åt svaga grupper. I den här strategin är vi konkreta med vad vi kan bidra med. Vi uppmanar regeringen att ta tillvara vår profession. I föreningen har vi 51 sektioner med otrolig kompetens från olika områden i hälso- och sjukvård, säger Ami Hommel.

Strategin har tagits fram under ledning av Ania Willman, professor emerita i omvårdnad och tidigare ordförande i föreningen. Uppdraget var också att visa på forskning om ojämlik vård och skillnader i hälsa. Granskningen visade att forskningsområdet är spretigt och att omvårdnadens betydelse i sammanhanget inte är tillräckligt visat.

– Det behöver utvecklas. Men vi visar på flera exempel, som att forskning visar att barn inte vill använda smutsiga skoltoaletter. Om man utgick från forskningen och städade toaletterna bättre kunde barn gå på toaletten och slippa magsmärta och förstoppning. För att hälsan ska bli mer jämlik behövs generellt mycket samarbete mellan skola, vård och omsorg, säger hon.

Strategin tar också avstamp i den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN:s etiska kod, där alla sjuksköterskor uppmanas att arbeta med samhällsfrågor.

Tio krav på politikerna utifrån strategin:

  • Ett hälsofrämjande uppdrag som ska uppfyllas av landsting, regioner och kommuner.
  • Ledningsuppdrag på alla nivåer att följa upp målet om jämlik vård och hälsa.
  • Kunskapen ska ingå i alla utbildningar till legitimationsyrken.
  • Erfarenheter från framgångsrika projekt ska spridas nationellt.
  • Ökade resurser till att utvärdera hälsofrämjande omvårdnad.
  • Ökade resurser till omvårdnadsforskning om förebyggande av ohälsa.
  • Inför personcentrerad vård.
  • Förutsättningarna för forskning måste stärkas och kunskapen om åtgärder som främjar jämlik hälsa öka.
  • En nationell strategi för att minska icke smittsamma sjukdomar.
  • Öka kunskapen om digitala tjänsters påverkan på omvårdnad.