Att det finns ett samband mellan lägre sjuksköterskebemanning och ökad dödlighet bland patienter som vårdas på akutsjukhus har varit känt sedan länge. Redan på 1980-talet kom de första studierna som visade detta. Dessa har gång på gång bekräftats via omfattande studier som gjorts såväl i USA som i Europa och Sverige.

Den engelska sjuksköterskan och forskaren Jane Ball vid universitetet i Southampton har gått ett steg längre i sin forskning. I en avhandling som hon i eftermiddag lägger fram vid Karolinska institutet i Solna visar hon vad den ökade dödligheten beror på.

Omvårdnadsåtgärderna viktiga

I totalt fyra delstudier har hon undersökt sambandet mellan låg sjuksköterskebemanning, uteblivna omvårdnadsaktiviteter och patienters risk att dö på över 300 akutsjukhus i nio europeiska länder, däribland Sverige och England.

Ett resultat som sticker ut är att den ökade dödlighet som finns kopplad till låg sjuksköterskebemanning inte minskar om sjuksköterskorna ersätts av annan personal, exempelvis fler sekreterare och undersköterskor. Varför? Det enkla svaret är att de inte har de kunskaper som krävs för att utföra alla de omvårdnadsåtgärder som en sjuksköterska behärskar. Och omvårdnadsåtgärderna är det som påverkar dödligheten.

I Sverige finns just nu en trend att ändra på den så kallade kompetensmixen på sjukhusen. Tidigare har sjuksköterskorna varit i majoritet på avdelningarna. Sjuksköterskebristen har lett till att man börjat tänka om. I exempelvis Skåne har regionpolitikerna beslutat att omfördela personalen så att 40 procent utgörs av sjuksköterskor och 60 procent av undersköterskor.

Varnar för ändrad kompetensmix

Jane Ball varnar för utvecklingen.

– I England hade vi en liknande situation där sjukhusen försökte lösa sjuksköterskebristen och spara pengar genom att ändra personalmixen och anställa fler med lägre utbildning än sjuksköterskor. Det slutade med en nationell vårdskandal, säger hon.

Den skandal hon pratar om utspelade sig på Staffordsjukhuset i nordvästra England, där uppemot 1 200 patienter dog i onödan mellan åren 2005 och 2009. I en artikel i Vårdfokus varnade Hans Rutberg, professor i utvärdering och hälsoekonomi för att en liknande skandal skulle kunna inträffa i Sverige, då med utgångspunkt på att kvaliteten blir lidande när budget och tillgänglighet till varje pris ska hållas.

Får konsekvenser

Jane Ball menar att just det faktum att man byter ut sjuksköterskor mot annan personal med lägre utbildning i omvårdnad kan resultera i att dödstalen stiger på de svenska sjukhusen.

– Vi vet alla att vi måste använda de ekonomiska resurserna inom hälsosystemet med försiktighet och så långt som möjligt få budgeten att gå ihop. Men vi kan inte ändra kompetensmixen utan att först ha utvärderat vad det får för konsekvenser för patientsäkerheten. På samma sätt kan vi inte börja använda ett nytt läkemedel utan att först ha kontrollerat biverkningarna.

Hinner inte med omvårdnaden

I en av Jane Balls studier svarade 74 procent av sjuksköterskorna att de inte hade utfört nödvändiga omvårdnadsåtgärder på grund av tidsbrist. Motsvarande siffra i England var 86 procent. Även om man kompenserade den låga sjuksköterskebemanningen med annan vårdpersonal uteblev lika många omvårdnadsåtgärder.

Hennes resultat visar att det finns ett tydligt samband mellan färre sjuksköterskor, fler uteblivna omvårdnadsaktiviteter och ökad patientdödlighet. Hos patienter som hade genomgått vanliga kirurgiska ingrepp, med låg förväntad dödlighet, var 10 procent uteblivna omvårdnadsaktiviteter kopplat till 16 procent ökad risk att dö inom 30 dagar efter operation.

Titeln på Jane Balls avhandling är Nurse staffing levels, care left undone & patient mortality in acute hospitals.