Förra året upptäcktes drygt 700 fall av tuberkulos i Sverige, en minskning jämfört med föregående år, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Utlandsfödda som smittats utomlands står för en majoritet av de drabbade och minskningen av antalet fall är en direkt konsekvens av att Sverige under 2016 tog emot färre asylsökande från länder där tbc är vanligt.

Smittade i Sverige

Men smittspridning sker också i Sverige och det senaste året syns en ökning (se faktarutan). Bland svenskfödda och utanför riskgruppen har sjukdomen inte ökat. Men bland utlandsfödda fördubblades antalet fall från 34 år 2015 till 69 år 2016. Det är framför allt äldre barn och tonåringar som sticker ut i statistiken. 2016 upptäcktes 25 fall av tbc bland 10-19-åringar som troligen smittats i Sverige.

– Unga ensamkommande är den stora gruppen här, berättar Jerker Jonsson, tbc-expert på Folkhälsomyndigheten.

Det handlar framför allt om äldre barn och tonåringar som brukar ha en snabbare sjukdomsutveckling än vuxna, som levt nära inpå varandra på kommunala boenden och som kan ha haft extra nedsatt immunförsvar på grund ohälsa och stress efter en svår flykt.

Osäkra siffror

Men trots att statistiken visar på en ökad smittspridning i Sverige i den här gruppen är siffrorna osäkra, enligt Folkhälsomyndigheten. Många med aktiv tbc har upptäckts vid smittspårning och tidigt i sjukdomen. Eftersom flera inte hunnit genomgå någon hälsoundersökning eller tbc-screening vid tillfället går det inte att vara helt säker på att de inte fått smittan innan de kom till Sverige. Sjukdomsbilden – att det tar relativt lång tid att utveckla aktiv tbc – bidrar också till siffrornas osäkerhet.

I statistiken för 2016 finns en del som kom till Sverige under flyktingvågen 2015, då vården inte hann med att göra hälsoundersökningar och screening för tbc i tillräckligt snabb takt, berättar Jerker Jonsson.

Jerker Jonsson
Jerker Jonsson, Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson

- Det blev en väldig belastning av alla system hösten 2015. Nu när smittskydden är i kapp räknar vi med att antalet smittade även inom den här gruppen kommer att minska eftersom många fått behandling också för latent tbc, säger han.

Liten risk att smittas

När aktiv tbc är under behandling avtar smittspridningen snabbt och de flesta som behandlas blir helt botade från sjukdomen. Därför är det viktigt med snabba diagnoser och tidig behandling för att förhindra att sjukdomen sprids.

Att det inte skett någon ökad smittspridning utanför riskgruppen och bland svenskar födda i Sverige ser Jerker Jonsson som ett bevis på att den svenska smittspårningen och vården trots allt fungerat bra.

Detta slår också Leif Dotevall fast, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland som är en av de regioner i Sverige som under 2015 tog emot flest unga ensamkommande från länder som Afghanistan och Somalia, högriskländer för tbc.

– Vi kan tydligt visa att de bakteriestammar av tuberkulos som människor insjuknat i oftast är helt unika stammar som man kommit med från andra länder. Smittspridningen har varit väldigt liten och i begränsade grupper, i familjer eller bland kompisar. Det stämmer väl överens med Folkhälsomyndighetens analys från början, att risken för smittspridning till övriga samhället skulle bli liten, säger han.

Sjukdomen lever kvar

Förr var tbc en vanlig sjukdom i Sverige och norra Europa, men den minskade drastiskt från mitten av 1900-talet tack vare samhällets utveckling och den goda folkhälsan som följde med det.

– Bygger man samhällen där människor har bra bostäder och mat, pastöriserad mjölk, god hälso- och sjukvård och arbetsplatser utan damm och smuts, då minskar sjukdomen, säger Leif Dotevall.

Men helt utrotad har tbc aldrig varit i Sverige. En stor grupp svenskfödda som fick tbc förra året var äldre personer som utsatts för smitta som barn, som burit på sjukdomen latent och på äldre dagar utvecklat aktiv tbc.

2016 stod svenskfödda 60-plussare för nästan en fjärdedel av alla tbc-fall där den drabbade troligtvis smittats i Sverige.