Med dygnsanpassad ljussättning upplevde intensivvårdspatienterna ett år efter sjukhusvistelsen att de hade återhämtade sig bättre än patienter utan dygnsanpassat ljus.

Det visar studierna som narkossjuksköterskan och universitetsadjunkten Marie Engwall vid Högskolan i Boråsgjort gjort. På fredag lägger hon fram en avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg där hon beskriver vad som händer med vuxna intensivvårdspatienter om ljuset på avdelningen automatiskt anpassas efter dygnets olika timmar.

Cirka hundra patienter lottades till att antingen vårdas på ett intensivvårdsrum med traditionell belysning där ljuset släcktes ner manuellt på kvällarna och under natten eller till ett experimentrum med cykliskt ljus som automatiskt skiftade beroende på vad klockan var.

Rött gryningsljus

Morgnarna inleddes med ett svagt och rödaktigt gryningsljus som vid åttatiden övergick i ett starkt kallt ljus. Mitt på dagen sänktes ljusstyrkan något för att det naturliga dagsljuset från fönsterna skulle nå patienterna, för att sedan höjas igen senare på eftermiddagen. Mot kvällen blev ljuset åter svagare och varmare och på natten sken endast ett relativt svagt och varmt ljus från golvlisterna.

Tidigare forskning har visat att ljus under dagen och mörker under natten ökar förutsättningarna för att människan ska kunna bibehålla den normala dygnsrytmen, vilket i sin tur påverkar många viktiga fysiologiska funktioner i kroppen.

Bra för neonatalbarn

Försök med att anpassa ljuset efter patienternas dygnsrytm har gjorts tidigare. Bland annat i Danmark, men även i Sverige. Internationellt har studier på barn som fötts för tidigt och fått intensivvård visat att cykliskt ljus som anpassas efter dygnets olika timmar kan påverka barnens hälsa positivt. Men i övrigt finns det inte speciellt många studier som visar vilka effekter dygnsanpassat ljus verkligen har på patienternas hälsa.

Anestesi- och ambulanssjuksköterskan Marie Engwall, universitetsadjunkt Borås högskola
Marie Engwall är universitetsadjunkt på högskolan i Borås.

Patienterna i Marie Engwalls studie uppvisade en normal dygnsrytm i båda ljusmiljöerna. Hon kunde inte visa att dygnsrytmen stärktes ytterligare under de sista 24 timmarna som patienterna vårdades i den cykliska ljusmiljön.

Den enkätundersökning som hon gjorde ett halvår efter utskrivningen gav inte heller någon entydig bild av hur ljuset hade påverkat patienternas återhämtning.

Efter ytterligare ett halvår blev svaren dock annorlunda, när samma patienter tillfrågades igen om sin fysiska och psykiska hälsa, aptit och sömn. Jämfört med patienterna i kontrollgruppen skattade patienterna som hade vårdats i experimentsalen sin återhämtning som signifikant bättre än de som hade vårdats med normal belysning.

Inga säkra slutsatser

Ändå är Marie Engwall försiktig med att dra några säkra slutsatser.

– Det är en ganska liten grupp som är undersökt. Och det finns många andra faktorer i omgivningen som påverkar patienternas hälsa. Men det är en indikation på att det kan vara så här. Ljuset är trots allt den faktor i vår omgivning som har allra störst påverkan på dygnsrytmen, säger Marie Engwall som efterlyser fler studier inom området.

Vad patienterna tyckte om ljuset är lättare att uttala sig mer definitivt om. De som vårdades i det automatiskt ljussatta rummet var generellt sett nöjda med ljuset. På dagarna var belysningsnivåerna betydligt högre än i det ordinarie rummet. Tidigare forskning har visat att äldre personer behöver två till tre gånger så mycket ljus jämfört med personer i 20-årsåldern. Flera patienter uppskattade också morgonljuset som de tyckte var klart och ökade vakenheten men också påverkade humöret positivt.

Vissa stördes

Men det var inte alla som upplevde den cykliska belysningen som stödjande, vissa patienter upplevde  tvärtom nattljuset som störande.

Varför kan Marie Engwall inte svara på med säkerhet, men det visar hur individuellt vi upplever den omgivande miljön och hur svårt det är att få den att passa alla.

Fördelen med konstant nattbelysning är att lamporna inte med jämna eller ojämna mellanrum måste tändas och släckas av personalen, vilket de allra flesta trots allt upplevde som mer störande än det konstanta nattljuset.

I faktarutan här intill ger Marie Engwall sina bästa tips för hur personalen kan använda ljuset i vården av patienterna.