Tidigare forskning har visat att en tredjedel av patienterna som har högt blodtryck då det mäts inom vården har "white-coat" hypertoni, det vill säga att blodtrycket drivits upp av miljön och vårdpersonalen i vita rockar.

I ny forskning från Nederländerna visar forskare att automatisk mätning under 30 minuter ger en påfallande minskning av antalet patienter som uppfyller kriterierna för att läkemedel ska behöver sättas in eller att dosen behöver höjas.

Större skillnad för äldre

I studien jämfördes 201 patienters blodtryck i primärvården då det togs en gång, enligt rutin, eller med den testade 30-minutersmetoden. Forskarna fann att genomsnittet för övertrycket, det systoliska blodtrycket, var 22,8 mmHg lägre då det mättes i 30 minuter. Undertrycket, det diastoliska blodtrycket, var i genomsnitt 11,6 mmHg lägre.

Skillnaden mellan blodtrycksmätning enligt rutinen och i 30 minuter var större för patienter som var 70 år eller äldre.

De tillfrågade patientansvariga läkarna sa att de skulle ha startat upp behandling för hypertoni, eller intensifierat en redan pågående, i 79 procent av fallen utifrån standardmätningen. Men utifrån resultaten av 30-minutersmätningen skulle det bara behövts hos 25 procent av patienterna.

Lovande teknik

Forskarna drar slutsatsen att eftersom 30-minutersmätningen gav betydligt lägre värden för blodtrycket är tekniken lovande för att minska överbehandling av blodtryck i primärvården.

I en kommentar skriver forskaren Lee Green att rutinen i Nederländerna att mäta ett blodtryck varken bör användas längre för att ställa diagnosen eller modifiera läkemedelsbehandling.

Han skriver att mätning i 24 timmar är den bästa metoden, men att den är dyr och besvärlig. Han menar att mätning på mottagning i över 5-10 minuter eller den testade 30-minutersmetoden är lovande metoder för att undvika onödig diagnostisering och läkemedelsbehandling. Han efterlyser mer forskning för att ta reda på hur dessa och andra nya metoder bäst utvärderas och implementeras.