Karin Hugelius är ambulans- och anestesisjuksköterska vid ambulansen i Karlstad. Genom åren har hon arbetat som sjuksköterska vid ett tiotal naturkatastrofer i världen.

När hon 2013 hjälpte till efter supertyfonen Haiyans framfart i staden Tacloban slogs hon av två saker: hur stort behovet var av att komma i kontakt med anhöriga och närstående och hur viktigt det var med smarta verktyg för att nå ut med information till lokalbefolkningen.

Anestesi- och ambulanssjuksköterskan Karin Hugelius, Örebro undiversitet och ambulansen i Karlskoga.
Ambulans- och anestesisjuksköterskan Karin Hugelius har hittills hjälpt till vid tio katastrofer utomlands. Foto: Elin Abelson

Detta är också något hon beskriver i en avhandling som hon lägger fram på Örebro universitet nästa fredag, 31 mars.

Spelade upplyftande musik

På uppdrag av FN satte frivilligorganisationen First response upp en tillfällig radiostation i det filippinska katastrofområdet. Dygnet runt informerades befolkningen om vad som hade hänt, vart folk skulle vända sig för att få hjälp, sjukvård, vatten, mat och så vidare. Men det som fascinerade Karin Hugelius allra mest var att informationen varvades med musik, men inte sorgemusik utan glada och upplyftande låtar, Abba och typisk karaokemusik som är populärt i Filippinerna.

– När vi intervjuade människor visade det sig att just den glada musiken hade väldigt positiva effekter. Låtarna påminde dem om vardagen, det gav dem ett andningshål i allt kämpande för att överleva. Många sa att musiken hjälpte dem att orka en dag till, säger Karin Hugelius.

De flesta hushållen i Filippinerna har en radioapparat. Men för säkerhets skull delades tusen solcellsdrivna radioapparater ut till hushåll, sjukhus och skolor. När varken elen eller internet fungerade gjorde åtminstone radioapparaterna det.

Bidrog till återhämtning

Fem månader efter katastrofen intervjuade Karin Hugelius 28 filippiner som hade överlevt olyckan. Efter 30 månader fick 443 av de överlevande svara på en enkät.

– Vi kan inte med säkerhet säga hur radiosändningarna påverkade deras hälsa. Men i enkätstudien kunde vi se att det fanns en positiv koppling mellan att ha lyssnat på radion och hur de mådde på lång sikt. Både informationen och den musik som spelades bidrog enligt dem själva till deras återhämtning.

Enligt Karin Hugelius är det vid en katastrof viktigt att inte att bara fokusera på de fysiska sjukvårdsinsatserna utan att även planera för psykosociala åtgärder. Exempelvis att sjukvården är aktiv vid en radioinsats liknande den i Filippinerna och hjälper till att informera människor.

– I ett katastrofområde med 500 000 människor fungerar det inte att möta de drabbade en och en, säger hon.

Familjekontakt lika viktigt som vård

Trots att mobilnätet var utslaget var köerna till tältet där lokalbefolkningen kunde ladda sina mobiltelefoner betydligt längre än till mat- och sjukvårdstälten.

Folk står i kö för att ladda mobilen i Tacloban i Filippinerna efter supertyfonen Haiyan. 2013
Den längsta kön fanns till tältet för laddning av mobiltelefoner, trots att mobilnätet inte fungerade. Foto: Karin Hugelius

– Människor var helt desperata i sina ansträngningar att få kontakt med sina nära och kära. Det var deras främsta behov. Det kunde vi också se i våra intervjuer med dem. Det var det som de själva sa var viktigast, säger Karin Hugelius.

Hon poängterar hur viktigt det är att hjälporganisationer som deltar i katastrofarbete gör allt för att återupprätta och hålla sociala relationer vid liv, exempelvis genom att sätta upp tillfälliga mobilmaster eller dela ut laddare till mobilerna.

– Vi måste se till att människor kan ha kontakt med människor som är viktiga för dem. Och det tror jag är lika viktigt inom svensk katastrofmedicinsk sjukvård. När människor kommer in på akuten måste vi göra det möjligt för dem att ha sociala kontakter.