I dag inleds rättegången i Attunda tingsrätt i Sollentuna mot den barnmorska som gav fel läkemedel under en förlossning. Hon är delgiven misstanke för att genom oaktsamhet ha vållat barnets död.

Den gravida kvinnan fick värkstimulerande läkemedel i stället för det värkhämmande läkemedel som var ordinerat.

Det har även betydelse för åtalet att barnmorskan inte berättade att hon gjort fel, varken för sin barnmorskekollega eller de ansvariga läkarna under den dramatiska förlossning som följde. Läs mer om förloppet här.

Sveriges vårdåklagare

Åtalet har väckts av en av Sveriges vårdåklagare, som har extra insyn i hälso- och sjukvårdens förutsättningar och lagstiftning.

Det är ovanligt att vårdpersonal åtalas för misstag i yrket. Det svenska systemet är i stället att Inspektionen för vård och omsorg; Ivo, granskar fel och allvarliga händelser och kan ge kritik till vårdgivare eller legitimerad personal. Legitimationen kan även dras in.

Åklagaren i det aktuella barnmorskefallet hänvisar till det tidigare uppmärksammade Kalmarfallet. Där dömdes en sjuksköterska i Högsta domstolen 2006 för vållande till annans död. Hon blandade en tio gånger så hög dos av ett läkemedel som orsakade ett barns död.

Sjuksköterskors egna ansvar

Högsta domstolen prövade då hur långt sjuksköterskans egna ansvar sträckte sig. Trots flera brister i rutinerna och för själva ordinationen blev domen fällande.

"Oavsett om sjuksköterskans ouppmärksamhet bestod i att hon tog, såg eller räknade fel" skrev HD i domen att det inte var ursäktligt. De lyfte med domen fram sjuksköterskors stora egna ansvar för att göra rätt som avgörande i straffrättsliga processer.

Domen anses ha fått stor betydelse också för att HD fastslog att det saknade betydelse att det finns ett annat disciplinärt förfarande för sjukvårdspersonal.

Sedan dess har lagstiftningen förändrats med den nya patientsäkerhetslagen. En av anledningarna bakom den nya lagen var att minska sökandet efter syndabockar i vården och i stället fokusera på systemfel som leder till misstag och vårdskador.

Vårdfokus har frågat tre juridiska experter om hur stor betydelse HD:s tidigare dom av Kalmarsjuksköterskan har i dagens rättegång.

– HD:s domar är prejudicerande och avsedda att ge vägledning. Prejudikat kan förlora i betydelse vid ny lagstiftning, men jag vet inte i det här fallet, säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet.

Glapp mellan vård och rätt

Hon menar att det svenska rättssystemet generellt har svårt att hantera vårdsituationer.

– Det finns ett glapp mellan vården och det rättsliga. Men det är ett steg i rätt riktning att vårdåklagarna införts. Frågan är ändå fortfarande om vi lyckas fokusera på rätt problem, vilket är organisationen. Riskerna ökar när vården skär ner och pressen ökar på personalen. Och vems fel är det?

Kavot Zillén är doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet och tidigare jurist vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Inspektionen för vård-och omsorg. Hon tror att HD:s dom kommer att vara vägledande i rättegången som startar i dag.

– Det är ett av de få svenska fallen där HD dömt hälso- och sjukvårdspersonal för vållande till annans död. Domen är således ett tydliggörande från HD:s sida att felaktig läkemedelshantering kan medföra straffrättsligt ansvar för sjukvårdspersonal. Här bör påpekas att HD fäste särskild vikt vid att sjuksköterskan hade lång arbetserfarenhet.

Söka svar i propositionen

Anders Alexandersson är jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning. Han är övertygad om att tingrätten nu kommer att få gå tillbaka till propositionen bakom patientsäkerhetslagen och där se om det finns resonemang som tyder på att ansvaret för en sjuksköterska eller barnmorska möjligen minskat något jämfört med tidigare.

– Men för mig när jag läser patientsäkerhetslagen rakt av så har inte sjuksköterskans egna ansvar för att det ska bli rätt i vården minskat. Sjuksköterskan har fullt personligt ansvar. Men vårdgivaren har också ansvar. Det här är en svår fråga.