I dagarna har Vårdfokus berättat om Katrineholm där den politiska ledningen beslutat att höja lönerna för alla sjuksköterskor som arbetar i kommunen med 4 000 kronor i snitt. Artiklarna har fått stor spridning och kommentarerna vittnar om att det här är en fråga som engagerar dem som arbetar i vården.

– Kommunerna har en jättechans att få de allra bästa medarbetarna genom att konkurrera med lön. Jag tror vi kommer få se att fler kommuner gör samma sak som Katrineholm. Med bättre löner kan de bemanna fullt ut och därigenom också skapa en bra arbetsmiljö som gör att medarbetarna trivs och stannar kvar, säger Sineva Riebiro.

Jämställda löner

Hon är genuint trött på att lönerna inom kvinnodominerade yrken fortfarande släpar efter männens löner så mycket och att utvecklingen mot jämställda löner går så långsamt.

" Det måste gå snabbare", skriver Sineva Ribeiro i dag, på den internationella kvinnodagen, i en debattartikel i Dagens Samhälle, tillsammans med representanter för andra fackförbund, politiska kvinnoförbund och kvinnorörelsen.

Varje månad tjänar kvinnor i genomsnitt 4 200 kronor mindre än män, på ett år blir det över 50 000 kronor. Man kan också, som Kvinnolobbyn beskriver effekten av den strukturella löneskillnaden, säga att kvinnor arbetar gratis varje dag efter klockan 16:00.

Kraven från dem som undertecknat debattartikeln är bland annat åtgärder för ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen, rätt till heltid och att de strukturella löneskillnaderna åtgärdas.

Krävs politiska beslut

– Jag har flera gånger sagt att politikerna måste lägga sig i lönerna mer, både nationellt, regionalt och lokalt. Det är ju politiska beslut som skapar vilka löner som kan sättas i den offentliga sektorn och därför har politikerna ett ansvar för lönebildningen, säger Sineva Ribeiro.

Har Vårdförbundet drivit lönefrågan tillräckligt kraftfullt?

– Vi har alltid drivit lönefrågan, men villkorsfrågorna hänger också ihop med lönerna. Nu har vi haft arbetstiderna i fokus under en tid därför att vi ser att våra grupper inte orkar jobba heltid. Vi kan inte ha samma mått för heltid för kontorsarbetare som för dem som arbetar 24-7 inom vården. Men framöver tror jag att lönefrågan blir den stora, stora frågan för oss. Vi kan inte vänta i 33 år på jämställda löner.

33 år är vad det skulle ta att nå jämställda löner med den förändringstakt som är nu när det gäller att minska lönegapet mellan kvinnor och män, enligt Kvinnolobbyns beräkningar.

– Vi ser ju att kommuner och landsting går med plus. Det är ett politiskt val vad man ska använda de pengarna till, säger Sineva Ribeiro.