– Behoven har ökat. Samtalen har blivit mer komplicerade och kraven högre. Tiden det tar innan en operatör lyfter på luren har i genomsnitt fördubblats under de senaste sex åren. Det är inte hållbart i längden. Vi försöker effektivisera verksamheten så mycket vi kan men någonstans går gränsen.

Det säger SOS Alarms presschef Helena Söderholm med anledning av att SOS Alarm i dag presenterade sin verksamhetsrapport för 2016. Av den framgår tydligt att om inte företaget, som ägs till hälften av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och till hälften av staten, inte får tillräckligt mycket betalt för sina tjänster framöver kommer man inte kunna ha den bemanning som krävs för att alla nödställda ska få hjälp i tid.

Hög personalomsättning

Helena Söderholm berättar att man för en dialog med i första hand justitiedepartementet men även med finansdepartementet. För att verksamheten ska fungera optimalt hade det behövts ett tillskott på cirka 100 miljoner kronor per år.

Regeringen har aviserat en viss ökning av anslagen för 2017, men enligt SOS Alarm återstår en hel del arbete för att totalt sett nå en hållbar 112-ersättning.

Enligt verksamhetsrapporten är personalomsättningen hög, 16 procent, vilket enligt SOS Alarm beror på det underfinansierade avtalet med staten. Det höga trycket gör att arbetsmiljön blir både stressig och påfrestande för de anställda.

– Vi vill inte tumma på arbetsmiljön och hamna i en situation där operatörerna blir tröttkörda efter allt för många samtal och övertidspass, säger Helena Söderholm.

Fler behöver tolkstöd

Under de senaste tio åren har befolkningen ökat med en miljon, allt fler lever längre, lönerna har ökat och många fler samtal är från personer som behöver tolkstöd.

När 112 infördes 1996 saknade ungefär hälften av dem som ringde hjälpbehov. I dag har nästan tre fjärdedelar av alla som ringer ett akut behov av hjälp.