"Hurra", utbrast regeringens särskilda utredare av nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, Susanne Rolfner Suvanto, när hon inledde seminariet om ångest och depression hos äldre, anordnat av forskningsrådet Forte. Då syftade hon inte på att äldre lider av depression utan på att vi äntligen har börjat tala om det.

Ångest och depression är närmast att betrakta som en folksjukdom och många av dem som drabbas är äldre. Kvinnor drabbas mer än män och värst är det i åldrarna 55 till 65 år. Sedan blir det bättre under ett tiotal år – innan man börjar förlora nära och kära, generationskamrater, egna förmågor och minne.

Vanligare än demens

Omkring 20 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre och bland dem är depression minst lika vanligt som demenssjukdom. Man räknar med att minst 150 000 äldre, över 65 år, lider av ångest eller depression. Många och ibland onödiga besök i vården kan vara ett tecken.

– Många depressioner maskeras i vanföreställningar eller i något smärtsymtom och majoriteten upptäcks inte, varken av dem själva, närstående eller av vården. Därför får de flesta heller inte en adekvat behandling.

Ingmar Skoog
Ingmar Skoog. Foto: Maria Ejd

Det säger Ingmar Skoog, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Fortecentrum AgeCap. Han har skrivit en forskningsrapport för Forte om ångest och depression bland äldre och leder en forskargrupp i som studerar olika aspekter av psykisk ohälsa.

De vanliga symtomen känns igen: nedstämdhet, dålig aptit, dålig sömn, känslan av värdelöshet, intellektuell obeslutsamhet och självmordstankar. Konsekvenserna kan bli riktigt allvarliga.

– Även milda depressioner ökar risken för suicid bland äldre. Men dödlighet till följd av depression ökar också genom att risken för slaganfall, cancersjukdom och hjärtinfarkt ökar när kroppens försvar är nedsatt.

Barndomen spelar roll

Riskfaktorerna är många. En är att vara kvinna. Andra är låg utbildning, låg social status, dåligt socialt nätverk. Men också faktorer som ligger långt tillbaka i tiden, som att tidigt ha förlorat sina föräldrar eller att ha utsatts för missförhållanden i barndomen.

För att lyckas med behandling krävs för det första att depressionen upptäcks. Ingmar Skoog anser att mer kunskap och forskning kring äldres ångest och depressioner behövs.

– Många frågor behöver besvaras, till exempel om riskfaktorer hos äldre och varför fler kvinnor än män drabbas. Det behövs också studier av vilka som svarar på behandling och vad som kan göras för att förebygga depression bland äldre. Men vi behöver öka vår kunskap om ångest och depression i hela befolkningen. Det här är en själens förkylning – men mycket allvarligare.