Det saknas 145 specialistsjuksköterskor inom onkologi, det motsvarar närmare 30 procent av behovet. Men det saknas också sjuksköterskor inom strålbehandling och allmänsjuksköterskor. Dessutom skulle det behövas ytterligare 77 läkare med inriktning mot onkologi.

Kartläggningen av personalbristen inom cancervården har gjorts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, på uppdrag av Cancerfonden. Samtliga 18 onkologikliniker i landet har svarat på en webbenkät. 17 av dem anser att det råder akut underbemanning. Totalt saknas personal till 440 heltidstjänster i dagsläget.

Patienter och personal drabbas

— Situationen är mycket allvarlig och tyvärr är det patienterna och personalen som drabbas. De betalar ett högt pris för underbemanningen inom cancervården. Det är helt oacceptabelt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden, i ett pressmeddelande.

Cancerfonden konstaterar att underbemanningen skapar en pressad arbetsmiljö för personalen med utmattning och sjukskrivningar som följd. Den höga arbetsbelastningen gör det också svårt att nyrekrytera och att vidareutbilda anställd personal.

Hela 75 procent av verksamhetscheferna anser att personalbristen får negativa följder för patienterna med cancer. Det handlar om stängda vårdavdelningar, överbeläggningar och uppskjutna behandlingar.

Landstingen klarar det inte

Cancerfonden betonar att både de och många andra i flera år har varnat för den rådande personalbristen – trots det går utvecklingen åt fel håll.

– Det är tydligt att landstingen inte klarar av att lösa den akuta personalbristen på egen hand. För att komma till rätta med problemen krävs en starkare nationell styrning, säger Ulrika Årehed Kågström.

Undersökningen av personalbristen ingår i Cancerfondsrapporten som presenteras idag.