Stockholms läns landsting, SLL, och övriga delar av svensk sjukvård tampas med växande vårdköer. En starkt bidragande orsak är de tilltagande svårigheterna att rekrytera och behålla sjuksköterskor.

SLL vill undersöka om det finns nya former av lösningar på problemet. Den politiska ledningen i landstinget fick nyligen ett förslag från sjukhuscheferna i Stockholm att undersöka en form av snabbspår för undersköterskor. Den frågan har nu bollats vidare till regeringen genom ett brev ställt till Helena Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

”Med nuvarande system måste undersköterskor gå hela sjuksköterskeutbildningen, även om de har förkunskaper och arbetslivserfarenhet från vård. För att ett snabbspår ska bli möjligt måste regeringen vara drivande i frågan, då regeringen är högst ansvarig för den nuvarande högskoleutbildningen”, står det i brevet som är undertecknat av finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) och personallandstingsrådet Peter Carpelan (M).

Vill ha fler utbildningsplatser

För Vårdfokus förtydligar Peter Carpelan vad det hela handlar om. Han menar att antalet sjuksköterskor som examineras i dag inte täcker behoven. Sjuksköterskornas arbetsmarknad har vidgats mycket på senare år och omfattar inte längre bara hälso- och sjukvård. Därför behövs en utvidgning av antalet utbildningsplatser, menar Peter Carpelan.

– Det är min och landstingets skyldighet att pröva alla möjligheter som underlättar för medarbetarna och patienterna, som ger oss fler sjuksköteskor. Jag förstår att ett snabbspår innebär en del problem som måste lösas. Men vi har ett öppet sinne och ska nu bjuda in ansvarig minister, berörda fackförbund och akademin för dialog och utreda om det här ens är möjligt, säger Peter Carpelan.  

En omodern lösning

Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet, ser förslaget som ett rent fantasifoster. Dels behöver sjuksköterskeutbildningen vara tre år lång och akademisk. Inte minst för patienternas skull men också för att det är mycket kunskap som studenterna ska ta in. Att ändra på det är troligtvis inte möjligt, menar han. Dessutom skulle det vara en närmast omöjlig uppgift för lärosätena att validera kunskapen hos undersköterskorna och avgöra vilka som har behörighet att gå någon form av snabbspår.

Foto: Ulf Huett
Johan Larson är vice ordförande i Vårdförbundet.

– Historiskt sett har arbetsgivarna försökt få till en ändring av yrkesroller och arbetsuppgifter när det är svårt att bemanna, men den typen av lösningar har spelat ut sin roll. Det här handlar om två helt olika yrken. Det här trevande försöket från landstinget kanske för med sig något positivt, att de på allvar inser vilken kunskapsmassa sjuksköterskor besitter. Då kanske man är beredd att värdera dem på ett annat sätt, säger Johan Larson.

Villkoren är problemet

Han tycker det är bra att personal uppmuntras att vidareutbilda sig, men i så fall ska det ske inom det former som finns på plats i dag. Enligt honom griper stockholmslandstinget i detta fall efter halmstrån och verkar vara beredda att göra vad som helst för att inte behöva ta tag i de verkliga problemen.

– Det är högt söktryck och hög nivå på sjuksköterskeutbildningarna. Problemen uppstår när sjuksköterskorna möter villkoren ute i vården.

Stor personalomsättning

Vårdfokus har tagit del av statistik som visar hur många sjuksköterskor som lämnat SLL som arbetsgivare.  Den externa omsättningen har legat på cirka 14 procent under 2015 och 2016. Dessa avgångar har inte fullt ut ersatts vilket innebär ett minskat antal sjuksköterskor. Därtill finns en intern rörlighet mellan verksamheter i SLL.

Johan Larson är orolig över att en så stor del av personalen vandrar runt mellan olika arbetsplatser. Det gör att kompetensen blir lidande, vilket i slutänden drabbar patienterna.

– Arbetsgivaren behöver analysera varför omsättningen är så hög och var det är värst. De har försatt sig i situationen själva, och sitter på möjliga lösningar som är mer lämpliga än någon form av snabbutbildning för sjuksköterskor. Det handlar om lön, löneutveckling, arbetstider och annat som gör att personalen vill stanna kvar. Då löser sig också många av de arbetsmiljörelaterade problemen, säger Johan Larson.

”Ena utesluter inte det andra”

Peter Carpelan anser att mycket görs för att minska personalomsättningen och för att attrahera ny personal. Bland annat har en kompetensstege för sjuksköterskor och barnmorskor tagits fram som ska premiera ansvar, erfarenhet och utbildning kopplat till en god livslöneutveckling.

Nyligen tecknades även ett arbetstidsavtal med Vårdförbundet som ger tidskompensation vid skifttjänstgöring. De som arbetar dagar, kvällar och nätter får dessutom en bonus på 40 timmars ledighet för varje helt år som de stannar kvar som medarbetare i landstinget

Läs även: Nytt avtal i Stockholm ska få sjuksköterskor att stanna

– Vi jobbar på bred front med de här frågorna. Men det ena utesluter inte det andra, vi tittar på alla möjligheter. Eftersom det finns många duktiga och erfarna undersköterskor undrar vi om det finns något som kan ge ett snabbare kliv mot att bli sjuksköterska. Vi vill inte lägga undan frågan om snabbspår utan att ha utrett den på ett seriöst sätt först, säger Peter Carpelan.