Vården saknar i dag tydliga och tillgängliga bilder av hur kvinnans kön ser ut. När kvinnokroppen visas är könsdelarna ofta förenklade och viktiga skillnader som färg, form och storlek uteblir. Det riskerar att skapa missuppfattningar och kan påverka jämställdheten negativt menar intiativtagarna till projektet "Är jag normal".

Projektet är ett samarbete mellan ett hållbarhetsföretag, ett forskningsinstitut och en samordnare mot hedersrelaterat våld och könsstympning i Norrköping. Tillsammans ska de skapa nya bilder av det kvinnliga könsorganet. Den medicinska kompetensen kommer de få hjälp med både från gynekologer och barnmorskor.

Ny teknik

Bilderna kommer att vara digitala och tas fram genom en ny visualiseringslösning för medicinska bilder. Med hjälp av interaktiva 3D-modeller kan variationer av såväl inre som yttre delar av kvinnors kön visas.

Idén fick Louise Berg, social entreprenör och vd för hållbarnhetsföretaget Sibship AB, när hon arbetade med en dokumentärfilm om mens. Hon kom då i kontakt med många barnmorskor, skolsköterskor och gynekologer som alla vittnade om samma sak - hur ska man kunna prata om det när det inte finns några bilder som visar var mensen kommer från?

– De upplevde att alla bilder av det kvinnliga könet är medicinska enplansbilder som ofta är väldigt enkelspåriga, berättar Louise Berg.

En barnmorska berättade att när hon skulle visa bilder av killars kön hade hon en hel bibel att ta fram, men när det kom till tjejernas kön hade hon endast en tunn liten folder.

Många frågor

Projektet kallas ” Är jag normal” och syftar på en av de vanligaste frågeställningarna som tjejer och kvinnor har om sina underliv - ser det normalt ut? Många bilder av det kvinnliga könet är ofta väldigt förenklade eller utgår från pornografiska stereotyper som varken tjejer eller killar kan relatera till.

Tanken är att bilderna ska kunna användas av barnmorskor, skolsköterskor och gynekologer i vården, men även vara lätta att nå för allmänheten.

Louise Berg.jpg
Louise Berg. Foto: Niclas Fasth

– Självklart är det viktigt för tjejerna att få veta hur de ser ut, men även killarna är nyfikna och behöver veta. Jag tänker på #metookampanjen - killar får inte lära sig om tjejernas kön och tjejerna vet inte vad de ska stå upp för.

Det finns stora kunskapsluckor som behöver täppas till. Om man inte har koll på sin kropp, hur ska man då kunna skapa hälsa, undrar Louise Berg.

– Jag trodde själv att jag visste allt, men det visade sig att jag visste ingenting. Till exempel har jag lärt mig att livmodern blir dubbelt så stor när man har mens, då är det inte så konstigt att man har ont, säger hon.

I projektet ”Är jag normal” ingår forskningsinstitutet RISE Interactive i Norrköping, hållbarnhetsföretaget Sibship AB och Petra Blom Andersson, samordnare mot hedersrelaterat våld och könsstympning i Norrköpings kommun.

Projetektet kommer även att ha fokusgrupper med unga tjejer och kvinnor i arbetet med att ta fram  bilderna. Redan till våren 2018 kommer de första bilderna att finnas tillgängliga digitalt.