I början av 70-talet föddes nio av tio barn som låg i säte vaginalt. Men när allt fler studier visade att sätesbarn kunde drabbas av syrebrist, kramper och i värsta fall död gick man allt mer över till kejsarsnitt. När den första randomiserade studien om riskerna för barnen publicerades av Mary E Hannah år 2000 föddes snart de flesta sätesbarnen med kejsarsnitt i stället.


Trendbrott

I dag har kunskapen om riskerna med kejsarsnitt, både för barn och mamma, ökat. Vården är mån om att undvika ingreppet om det inte anses absolut nödvändigt. Framför allt handlar det om att försöka begränsa de långsiktiga komplikationerna för kvinnan, som kan påverka hennes framtida reproduktion.

Det innebär att allt fler kvinnor nu får föda vaginalt när barnet ligger i säte. Förra året förlöstes över elva procent av alla sätesbarn vaginalt, vilket kan beskrivas som ett trendbrott enligt Graviditetsregistrets nya statistik.

Riktlinjer omprövas

Vårdfokus har granskat landstingens och regionernas riktlinjer för sätesbjudningar och det visar sig att 14 av 21 i dag erbjuder vaginal förlossning. Flera kliniker uppdaterar nu sina vårdprogram, bland andra Södersjukhuset och Danderyds sjukhus i Stockholm.

Sedan ett par år är vi en sätesförlossningsvänlig klinik och erbjuder vaginal sätesförlossning till de kvinnor som vill ha det och som uppfyller kriterierna. Vi försöker ge en nyanserad bild till kvinnan. Om förutsättningarna är goda kan det vara lika bra för dig och ditt barn att föda vaginalt, men det är ett erbjudande, säger Sophia Brismar Wendel som är förlossningsöverläkare vid Danderyds sjukhus.


Läs också: Valet Maria velat slippa

Det saknas nationella riktlinjer för sätesbjudningar. Just nu arbetar SFOG, Svensk förening för obstretrik och gynekologi, med ett förslag om ett gemensamt kunskapsunderlag om sätesbjudning.

Även Gravidetsregistret arbetar för att öka kunskapen om säten, bland annat genom att kartlägga förlossningssätt i hela landet. Enligt deras första, preliminära siffrorna från 2017 föddes 343 sätesbarn vaginalt.

Tidigare forskning ifrågasätts


I takt med att medvetenheten om riskerna med snitt ökar ifrågasätts tidigare kunskap om riskerna för barnen. Bland annat kritiseras Hannahs forskning från 2000 för att inte vara anpassad till den högteknologiska vården i västvärlden.


En som velat se om tidigare studier står sig är barnmorskan och docenten Cecilia Ekéus. I höstas publicerade hon en studie om hur det gått för sätesbarnen i Sverige under åren 2001 till 2012. Resultatet förvånade henne.


— Det visar sig att barnen som föddes vaginalt hade dubbelt så hög risk att skadas vid förlossningen. Trots att de som födde vaginalt uppfyllde kriterierna för okomplicerad graviditet hade barnen avsevärt högre risk att skadas än de som förlöstes med kejsarsnitt. 


Den absoluta risken är väldigt låg. Det är drygt två promilles ökad risk att barnet har apgar under sju poäng (av högst tio) vid fem minuters ålder. Det indikerar problem med barnets hälsotillstånd. Cecilia Ekéus tror ändå att vården gör rätt som uppdaterar sina riktlinjer och låter fler föda vaginalt, framför allt omföderskor. Men det behövs mer forskning.