– Det saknas erfarna sjuksköterskor på vårdavdelningarna nuförtiden. Omsättningen av sjuksköterskor är så hög att nya sjuksköterskor ofta får introduktion av någon som bara jobbat ett halvår själv, säger Åsa Gransjön Craftman, forskare och lärare på sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmet högskola.

Det var en stor anledning till att hon, Karin Bergkvist och Linda Gellerstedt som är forskare på högskolan, tillsammans med två första linjens chefer från akutsjukvårdsavdelningar, började undersöka vad de nya sjuksköterskorna behöver för stöd och hur de tycker ett traineeprogram som de deltagit i fungerar.

Deras studie har nu publicerats i tidskriften Journal of clinical nursing.

Glapp från utbildningen

– Verksamheten tycker att det finns ett glapp mellan vad de nya sjuksköterskorna fått med sig från utbildningen och den verklighet de ska hantera på vårdavdelning. Där behövs strukturerad introduktion, säger Åsa Gransjön Craftman.

Nitton nya sjuksköterskor har deltagit i fokusgrupper. De ingick alla i ett traineeprogram på ett stort akutsjukhus. Kravet för att bli antagen till programmet var att inte ha arbetat längre än två år, så vissa hade arbetat något innan de började programmet.

– Sjuksköterskorna tyckte att det var en stor omställning att börja arbeta självständigt. De menade att kraven var höga, patienterna svårt sjuka och att de kände att de saknade klinisk erfarenhet, säger Karin Bergkvist, forskare och lärare på sjuksköterskeprogrammet.

Slippa studentrollen

Vissa tyckte att steget var stort från att ha varit tillsagd vad de skulle göra av en handledare, som också kontrollerade att alla läkemedel gavs korrekt, till att själv fatta besluten. Andra kände sig redo, och att det var skönt att släppa studentrollen och bli självständig.

– Men även för dem var det en utmanande period och de kände behov av ett introduktionsprogram. Kanske ställs allt för höga krav på de nya sjuksköterskorna i dag. Men de har också ansvar själva för att berätta vad de saknar och behöver, säger Karin Bergkvist.

Chefen är nyckeln till trivsel

Chefen visade sig också vara en nyckelperson för sjuksköterskornas trygghet och trivsel.

– Chefen ska vara tillgänglig och flexibel. De vill också att chefen ska finnas i vården och kunna handleda. De ska vara snälla och som en kompis, säger Åsa Gransjön Craftman.

Forskarna funderar på om förväntningarna på chefen kan skilja sig från tidigare generationers.

– De efterfrågar en chef som kanske inte finns i verkligheten. Deltagarna i studien vill att chefen ska se till att man är välkommen, veta vilka behov av kompetensutveckling man har och kunna styra upp. På så vis får chefen också stor betydelse för om man väljer att vara kvar på samma avdelning, säger Åsa Gransjön Craftman.

Det kan då bli en krock med stressade chefer.

– Chefen kanske bara är nöjd med att ha fyllt luckor i schemaraden. Någon av intervjupersonerna berättade att de inte fått någon introduktion utan mer ” här är dina kläder, sätt igång och jobba”, säger Karin Bergkvist.

Följa upp nyanställda

De nitton sjuksköterskor som deltog i studien går ett traineeprogram där de roterar kvartalsvis mellan olika avdelningar, får handledning, tid till reflektion och även föreläsningar.

– Vår slutsats är att det är önskvärt med strukturerad introduktion för att överbrygga glappet mellan utbildning och vårdgolvet. Däremot kanske den inte behöver vara en standardplan, för vi är alla olika. Som chef måste man också följa upp de nyanställda sjuksköterskorna.