Det visar en ny avhandling om forensisk omvårdnad av sjuksköterskan Josefin Rahmqvist vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Akutmottagningarna är en viktig samhällsinstans när det gäller att upptäcka människor som utsatts för våld och erbjuda dem vård som förebygger ohälsa och minskar lidandet. För att det ska fungera optimalt krävs enligt Josefin Rahmqvist att det finns beredskap för, och kunskap om, forensisk vård på mottagningarna.

Med det menas att man utöver de medicinska åtgärderna måste kunna spårsäkra, dokumentera och samverka med polisen, socialtjänsten och andra organisationer eller myndigheter som kan erbjuda den våldsutsatta och dennes familjemedlemmar fortsatt stöd och hjälp.

Alla typer av våld

I avhandlingen visar Josefin Rahmqvist att det på många akutmottagningar finns rutiner för att ta hand om kvinnor och barn som utsatts för våld. Däremot saknas i regel rutiner för andra typer av våld.

Rutiner att fråga patienter om våldsutsatthet saknades helt på var tredje akutmottagning (35 procent). Och i de allra flesta policydokumenten sägs ingenting om hur man ska ta hand om familjemedlemmar.

Ofta är det sjuksköterskorna på akuten som får ett särskilt ansvar för den vård som erbjuds den som blivit utsatt för våld. Av drygt 450 sjuksköterskor som arbetar på svenska akutmottagningar svarade 97 procent att de vårdade våldsutsatta patienter. Men mindre än en tredjedel hade fått någon form av utbildning för det.

Saknas forensisk utbildning

– Tyvärr finns det i dag ingen forensisk utbildning för sjuksköterskor i Sverige, vilket jag tycker borde vara en självklar del i såväl grundutbildning som vissa specialistutbildningar. De som har utbildning har i regel bara varit på en eller ett par utbildningsdagar.

– Sen finns det några få som hämtat kunskap från USA eller Kanada där det finns särskilda forensiska specialistutbildningar för sjuksköterskor, säger Josefin Rahmqvist som själv planerar att så småningom starta en liknande utbildning på Linnéuniversitetet för sjuksköterskor .

I intervjuer med tolv sjuksköterskor från sju olika akutmottagningar visade det sig att det de upplevde som svårast var att skapa ett vårdande möte.

Med det menar Josefin Rahmqvist ett möte som präglas av mod att ingripa, vara genuint närvarande, visa ärlig omtanke, bekräfta patienten som medmänniska och att inte bara företräda patienten utan också hens familjemedlemmar.

– Den största anledningen till att det är så svårt är bristen på kunskap. Det prioriteras inte heller på akutmottagningarna, där man oftast fokuserar på fysiska skador. Dessutom arbetar de under tidspress, säger Josefin Rahmqvist.

"Våga fråga"

En av de viktigaste forensiska åtgärderna är att fråga om orsaken till de skador patienten söker för.

– Många sjuksköterskor uttrycker att det känns integritetskränkande. De vet inte riktig hur de ska fråga eller vilka tecken på våld som de ska leta efter.

Viktigt är också att dokumentera och spårsäkra på ett korrekt sätt. Exempelvis måste man veta hur man ska ta foton som sen håller vid en eventuell rättslig prövning.

För att alla som utsätts för våld ska få en likvärdig vård anser Josefin Rahmqvist att det behövs nationella riktlinjer och rutiner för alla aspekter av forensisk vård.