– Under mässlingutbrottet har vi varit alldeles för få på labbet. Det har, och är, jättemycket jobb med de här proverna i och med att de är så många. Trots att vi bara arbetar dag har vi ofta inte kunnat gå hem förrän framåt kvällen, säger biomedicinska analytikern Neda Ghate vid enheten för serologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Tillsammans med fyra andra biomedicinska analytiker ansvarar hon för att ta emot, märka, registrera, centrifugera, och fylla på den maskin i vilken själva analysen av proverna görs.

Klädd i den blå arbetsuniformen och med handskar och skyddsförkläde på har Neda Ghate ägnat den senaste timmen åt att ladda maskinen med ytterligare 90 rör. Om fyra-fem timmar är körningen klar. Då börjar jobbet med att kolla resultaten och göra listor. Vårdhygien vill ha koll på vilka av personerna som är skyddade mot mässlingen och vilka som inte är det.

Testar många virus

I normala fall är mässling bara ett av många virus som de analyserar. Herpes, vattenkoppor, tuberkulos, mykoplasma och det fästingburna viruset TBE är några av de andra. Mässling är inget som de normalt behöver ägna speciellt mycket tid åt.

Men sedan den 10 december, då det första mässlingfallet upptäcktes i Västra Götaland, har det varit fullt fokus på att analysera paramyxoviruset morbilli, som är det latinska namnet på mässlingviruset. Hittills har 26 personer insjuknat under det pågående utbrottet.

Neda Ghate berättar att de sedan dag ett och fram till i dag tagit emot cirka 1 800 blodprover för analys av antikroppar mot sjukdomen. Det har lugnat ner sig något, men dagligen gör de fortfarande ett hundratal analyser.

Många saknar skydd

I huvudsak är det två grupper som undersöks. Vårdpersonal som vårdat eller varit nära smittade och patienter och närstående som befunnit sig i närheten av någon som insjuknat i mässling, exempelvis i väntrummet på en akutmottagning eller vårdcentral.

Det man vill veta när man skickar proverna till serologen är om de är immuna. Är de det är det ingen fara. Men om de saknar skydd riskerar de att själva bli sjuka och därmed föra smittan vidare till patienter och andra. Få virus är så smittsamma som mässling.

Den som har haft sjukdomen eller blivit vaccinerad bär i regel på mässling-specifika IgG-antikroppar. Av de analyser som hittills utförts har 152 personer visat sig sakna sådana. Prover som tagits på ytterligare 182 personer har varit mer osäkra. De har haft så låga nivåer av antikropparna att det är osäkert om de är immuna.

Erbjuds vaccin

I Västra Götaland pågår just nu en inventering av vilka av de totalt 17 000 medarbetarna som är immuna. Personal som visat sig sakna skydd eller där deras immunitet har varit osäker har i vissa fall blivit tillfälligt avstängda från jobbet och erbjudits vaccin.

Hur stor andel av de negativa eller osäkra provsvaren som rör medarbetare finns det i dagsläget ingen statistik på. Men totalt har 18 procent eller 334 av de 1 800 personer som lämnat prover för kontroll visat sig sakna ett fullgott skydd.

– I det här fallet är det inte ett genomsnittligt urval av befolkningen som provtagits, utan framför allt de som misstänkts inte ha någon immunitet. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att så många saknar skydd, säger Hélene Englund som är utredare på Folkhälsomyndigheten.

Tvångsvaccinering diskuterats

I samband med att en anställd som hade vistats på förlossningen vid Östra sjukhuset insjuknade i mässling uppkom en debatt om inte vårdpersonal borde tvångsvaccineras. Vårdförbundet har ställt sig avvisande till det. Däremot finns det redan i kollektivavtalet inskrivet att arbetsgivaren kan kräva att den som arbetar med speciellt utsatta patientgrupper ska vara vaccinerad.

– Efter det här utbrottet tror jag att kraven på att personal ska vara vaccinerad kommer att öka. Det är ett luftburet virus och vi har inte patienter på labbet, så här är det ingen risk. Men själv tycker jag nog att de som har patientkontakt borde vara vaccinerade. Det är inte bara dig själv det drabbar utan du kan föra smittan vidare till så många andra, säger Neda Ghate.