– Vi har fått till ett flöde som är helt fantastiskt. I dag kan vi lätt ta emot 50 patienter på en måndag samtidigt som vi bättre hinner med våra patienter med kroniska sjukdomar.

Det säger Ulla Jordán, enhetschef på Lindens vårdcentral på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm.

Telefonen tog all tid

När hon kom till Linden för ett par år sedan var det fullt fokus på tillgängligheten - som på så många andra vårdcentraler i landet. Nummer ett var att svara på så många samtal som möjligt. Den vårdcentral som inte klarade 90 procents telefontillgänglighet fick böta.

– Det var ett väldigt märkligt styrsystem. Vi hade naturligtvis kunnat sätta alla sjuksköterskor vid telefonen och svara. Men det hjälpte ju inte patienterna, eftersom det inte fanns några läkartider. Dessutom ledde det till att våra kroniska patienter blev undanträngda av alla som vill komma fram snabbt, säger Ulla Jordán.

Sjuksköterskorna tyckte att det var jobbigt att svara så mycket i telefon och få så mycket skäll av patienter som det inte fanns några tider till.

Öppnade lättakut

När Sörmland som första landsting i Sverige slopade patientavgifterna inom primärvården förra året blev trycket på Lindens vårdcentral än större. En förändring som hade diskuterats länge var att inrätta en lättakut för vanliga besvär som hosta, feber, halsont, hudbesvär med mera. I stället för att ringa och boka tid skulle patienterna kunna gå direkt till lättakuten. Förändringen sammanföll lägligt med att vården blev gratis.

I väntrummet finns numera pekskärmar där patienterna själva kan skriva in sina symtom (Collabodoc). De som inte klarar det eller inte pratar svenska eller engelska kan kalla på hjälp via en ringklocka. En sjuksköterska, ibland en läkare, kontrollerar sedan uppgifterna, varefter patienten får träffa antingen en läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast.

– Den stora fördelen är att patienten själv skriver ner sin sjukhistoria. Förutom att patienten blir mer delaktig behöver sjuksköterskan eller läkaren bara kolla att uppgifterna stämmer. Det gör att besöken går väldigt snabbt, säger Ulla Jordán.

Lättakuten är bara öppen fyra timmar om dagen. Men genomströmningen är stor, i genomsnitt cirka 38 patienter per dag. Ungefär hälften får träffa en läkare, den andra hälften tar sjuksköterskorna och sjukgymnasterna hand om.

Mer tid åt kroniska sjukdomar

Förändringen har lett till att vårdcentralen numera är uppdelad i två enheter. En för patienter med lättare och kortvariga besvär och en för patienter med kroniska sjukdomar. Det innebär att de senare slipper stå i samma kö som alla andra. I stället ringer de direkt till sin kol-, astma-, -diabetes eller demenssjuksköterska.

– Det har blivit så mycket roligare att arbeta här, numera känner vi att vi har tid att hjälpa patienterna. Förr gick alldeles för mycket av tiden åt till att förklara för patienterna att vi inte hade tid, säger Ulla Jordán.

Slopade avgifter

När Sörmland, som första landsting i Sverige, i januari 2017 slopade patientavgifterna inom primärvårdens hälsoval var förhoppningen främst att det skulle leda till en mer jämlik vård. Den enskildes ekonomi skulle inte hindra någon från att söka vård.

Mellan januari och november 2017 ökade antalet besök i primärvården med cirka fem procent jämfört med samma period året dessförinnan. Den största ökningen sågs bland de allra yngsta barnen samt äldre personer mellan 70 och 85 år.

Samtidigt som det blev gratis att gå till en vårdcentral höjdes avgifterna för besök på sjukhus till 400 kronor. Där har prisförändringen dock inte haft en lika påtaglig effekt. Enligt hälsovalschefen Asghar Farahani Shiviari minskade besöken på akutmottagningarna bara med några hundra förra året.

– Men trenden med att akutmottagningarna för varje nytt år får ta emot ytterligare 2 000-3 000 patienter har stannat av. Detta samtidigt som befolkningen ökar, säger Asghar Farahani Shiviari.

Digitala vårdbesök också gratis

De slopade avgifterna har också fått stora konsekvenser för andra landsting.

Vid årsskiftet tog nätföretaget Doktor.se över Vingåkers vårdcentral i Sörmland. Plötsligt blev det gratis för alla i hela landet att träffa en läkare eller sjuksköterska.

Enligt SKL:s nuvarande rekommendationer för digitala utomlänsersättningar bestäms nämligen avgiften för patientbesöken av var vårdföretaget är verksamt, inte av var i landet patienten bor. Sen spelar det ingen roll att vårdpersonalen som konsulteras via nätet rent fysiskt befinner sig någon helt annanstans än i Vingåker.

För varje läkarbesök tvingas hemlandstinget betala 650 kronor. Ett digitalt besök hos en sjuksköterska kostar 300 kronor. Landstinget Sörmland betalar ingenting, inte heller patienterna.

Många har reagerat på att de nuvarande reglerna snedvrider konkurrensen, men än har SKL inte tagit några beslut om att ändra på dem. I Svenska Dagladet förklarade socialministern Annika Strandhäll nyligen att det i första hand är upp till landstingen att lösa frågan. Om de inte klarar det kan hon tänka sig en lagändring.