Vårdförbundets vice ordförande, Johan Larson, kommer inte att finnas med bland dem som nomineras till förtroendeuppdrag på kongressen. "Kandidaturen återtagen" står det intill hans namn.

Varför då?

– Mest för att jag så ofta är borta från min familj – och för att jag har ägnat nästan all vaken tid till frågor som rör Vårdförbundet. Nu sa min hustru att hon vill att jag kommer hem. Jag ser det som en kärleksförklaring och som en god anledning att återvända till Västerbotten.

Stoppades inte av det omöjliga

Johan Larson blev färdig sjuksköterska 1997. 2005 arbetade han på strålbehandlingsenheten vid Norrlands universitetssjukhus och kämpade för en rejäl löneförhöjning. Vårdförbundets förtroendevalda sa att det var en omöjlighet. Det blåste mer liv i striden som slutade med att sjuksköterskorna fick 1 700 mer i månaden. Och med att Johan Larson fick sitt första förtroendeuppdrag.

– Jag kände inte till reglerna för hur förhandlingar skulle gå till och drev på det hela. Efteråt kom samma person som sagt att det aldrig skulle gå och frågade mig om jag ville kandidera till den lokala styrelsen.

Han blev invald som ledamot i styrelsen för Vårdförbundets avdelning i Västerbotten och har hela tiden haft med sig övertygelsen som drev honom i lönekampen: "Bara kör." Förutsatt att inte någon medlem kommer i kläm, lägger han till.

Blir aldrig fullärd

Som nyvald styrelseledamot hade Johan Larson mycket att lära. Det tycker han att han har fortfarande.

– Våra medlemmar finns inom så många olika verksamheter och har så olika yrken och kompetenser. Dessutom är sjukvården ett område i ständig utveckling. Att man aldrig blir fullärd är en av fördelarna med det här förtroendeuppdraget.

Han har inte tröttnat på uppdraget som en av två vice ordföranden i Vårdförbundet. Vet till och med att det är mycket han kommer att sakna. Som alla samtal med medlemmar, förtroendevalda, arbetsgivare och politiker. Han kommer att sakna möjligheten att påverka och förändra också.

– En av våra uppgifter är att försöka få politiker och beslutsfattare att verkligen förstå medlemmarnas perspektiv. Jag gillar ibland att dra paralleller till försvaret så om jag skulle vilja få Jan Björklund att förstå avigsidan med att ersätta sjuksköterskor med vårdbiträden skulle jag säga att det vore som att byta ut Jas mot Gripen – eller Flygande tunnan.

Fick påverka blåljusutredningen

Det är en bra känsla, säger han, när man märker att en politiker förstår och blir påverkad. Ett exempel är gårdagens förslag från den så kallade blåljusutredningen. Vårdförbundet träffade utredaren och efterlyste kraftiga samhällsåtgärder och i går kom ett förslag om skärpta fängelsestraff för angrepp mot blåljuspersonal.

Läs också: "Bra med skärpta straff men mer behövs"

En bra känsla och aldrig ointressant tycker Johan Larson också om att driva frågan om högre lön. Han brukar säga att det finns tre viktiga frågor för förbundet och det är lön, lön och lön. Fast egentligen anser att han att utvecklingen av vården är lika viktig som villkorsfrågorna.

– Det är en stor utmaning för Vårdförbundet att hitta balansen mellan yrke, vård och villkor. Vi ska alltid ha fokus på villkoren, men vi kan inte förbättra dem utan att också utveckla vården.

Johan Larson ser förtroendeuppdraget som något man har till låns. Egentligen var han inställd på att låna uppdraget som vice ordförande ett tag till. Men så var det där med hustruns kärleksförklaring. Och en viss nyfikenhet kanske. Lite kittlande tycker han att det är att inte veta vad som väntar.