Hans-Inge Perssons hustru, Christina, var multisjuk och hade bland annat Crohns sjukdom, men när hon kom till Skånes universitetssjukhus i Lund gick hon själv in genom dörrarna till neurologen. Fyra månader senare var hon död. Hans-Inge Persson berättar om en tid som handlade om allt annat än att lyssna på patientens berättelse och bygga upp ett partnerskap i vården.

– Jag trodde att hon skulle bli omhändertagen av patientansvarig läkare och kontaktsjuksköterska. Så blev det inte. Jag skrev en dagbok under hennes tid på sjukhuset som jag kallar "Den inhumana vården".

Han berättar om hur Christina blev en ansiktslös patient där på sjukhuset. Ett ting, en diagnos, ett organ. Inga besked, ingen vårdplan, ingen kontinuitet. Vårdpersonalen sprang så fort de kunde och hans hustru fick inte möta personer utan ett sjukvårdsmaskineri.

– Christinas kropp sköttes som ett objekt inom en vård som satte sig själv i centrum. Det fanns ingen humanitet i det och en sådan vård bryter ner den sjuka.

Har skrivit en bok

Hans-Inge Persson har skrivit en bok om personcentrerad hälso- och sjukvård tillsammans med Mikaela Javinger, som också fått kunskap om hur mycket respekt och ömsesidigt förtroende mellan patient och personal betyder för tillfrisknandet. Från åren som patient inom psykiatrin vet hon hur det känns när personal avslutar ett samtal genom att vända ryggen till och gå därifrån.

I går höll Vårdförbundet en inspirationsdag för vårdens chefer och där berättade de båda om sina erfarenheter av personcentrerad vård. Eller om bristen på en sådan vård. Mikaela Javinger studerar till undersköterska och DBT-terapeut och har lämnat patientrollen bakom sig.

– Det är vården som ska vara följsam, inte patienten och det är teamet som bjuds in till att vara delaktiga i vården, inte patienten. Titta på den palliativa vården. Varför inte erbjuda en sådan vård även till dem som ska leva vidare? Mitt budskap till vårdpersonalen är: "våga vara människor".

Lär sig leda i förändring

Personcentrerad vård beskrivs som ett förhållningssätt, inte en metod. Mikaela Javinger kallar det en personlig process. Vårdförbundet sprider kunskap om hur chefer ska leda personcentrerat genom kursen Ledarskap i förändring och en av dem som har gått den är Anna Karin Ekstrand, enhetschef på Rosenlunds mödravårdsteam/Ewa-mottagningen och Mika hälsa vid Beroendecentrum i Stockholm.

Hon var också en av omkring 40 chefer som under gårdagen presenterade sin plan för hur hon ska leda personcentrerat. Anna Karin Ekstrand kommer att använda Vårdförbundets studiecirkelmaterial om personcentrerad vård – Att ändra perspektiv – som hon har modifierat så att utgångspunkten blir medarbetaren i stället för patienten.

Anna Karin Ekstrand
Anna Karin Ekstrand

Målet är att utveckla teamarbetet på arbetsplatsen. Målet är att identifiera varje medarbetares resurser och bekräfta vikten av att alla behövs.

– Målet just nu är att stärka mödravårdsteamet som har gått igenom en omorganisation och fortfarande lever i svallvågorna efter det. Samtidigt ska de möta kvinnor och blivande föräldrapar med tung beroendeproblematik, där det kan vara svårt att känna att man gjort ett bra jobb. Syftet med studiecirkeln är att skapa en gemensam drivkraft och förenkla samarbetet i teamet, säger hon.

Vill stärka samarbetet

Hon började som enhetschef i januari och nu leder hon en tvärprofessionell arbetsgrupp, bland annat bestående av barnmorskor, kuratorer, psykologer och läkare. Ett första mål är att stärka samarbetet mellan barnmorskor och kuratorer, som tillsammans utgör navet i patientkontakterna.

– För mig är det en första utmaning att närma mig medarbetarna för att ta reda på vad det är för ledarskap var och en behöver. Här gäller det att stötta det som är bra och identifiera det som inte fungerar. Jag tänker att närvaro och delaktighet är förutsättningar för att jag ska lyckas.

Kursen i personcentrerat ledarskap har stärkt Anna Karin Ekstrand och fått henne att våga tro på sig själv som ledare. Nu vill hon utveckla det coachande ledarskapet och få medarbetarna att känna att hon är där för deras skull.

– I rollen som chef ser jag studiecirkelmaterialet som en hjälp i att synliggöra alla medarbetares förmågor och drivkrafter. Det långsiktiga målet är att ge medarbetarna förutsättningar att arbeta personcentrerat så att de på bästa sätt kan hjälpa patienterna till en nykter och drogfri graviditet.