– I normala fall får vi kanske in en förfrågan om VRE i veckan eller månaden. Nu kommer det mängder varje dag, säger Caroline Holmström till Vårdfokus.

Det är hon som är mest van vid den här typen av analyser och därför tar hand om flertalet av VRE-proverna.

35 fall hittills

Sedan utbrottet började har 35 fall hittats. I den smittspårning som pågår har cirka 400 patienter som tidigare legat inlagda på sjukhuset fått ett brev hemskickat där de uppmanas att uppsöka sin vårdcentral för tester.

Enligt Eva Karlsson som är driftenhetschef på labbet kom det så sent som i förrgår in cirka 30 VRE-prover från vårdcentralerna.

Till det kommer den VRE-screening som numera görs en gång i veckan på de mest utsatta avdelningarna, totalt mellan 50 och 60 patienter. Då tas prover inte bara från faeces utan också från infarter och sår.

Odlas i buljong

Faecesprover tas med en så kallad E-swabb, en pinne som stoppas ner i ett vätskefyllt rör för vidare transport till mikrobiologen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Väl på labbet förs pinnarna ner i en anrikningsbuljong som skyndar på tillväxten av VRE-bakterier och hämmar icke-resistenta bakterier från att växa. Ibland kan det även handla om ett urinprov, som även det hälls i buljong. Det var i ett sådant urinprov som det första VRE-fallet upptäcktes i Nyköping för två veckor sedan.

Buljongen ställs sedan i ett skåp där temperaturen är 37 grader. Efter 16-18 timmar odlas buljongen ut på en speciell VRE-platta. Efter ytterligare ett dygn kontrolleras vad som växer på den.

Om det är VRE syns de som små lila-rosa kolonier på plattan.

Efter det görs resistensbestämning. Men hjälp av en speciell maskin, Malditof, typas bakteriekolonierna som växt på VRE-plattan.

För att kolla att vilken stam det är skickas den framodlade stammen med ett E-swabbrör även till Folkhälsomyndigheten som analyserar det epidemiologiska läget nationellt.

Folkhälsomyndigheten utför epidemiologisk typning med helgenomsekvensering och SNP-analys för den epidemiologiska typningen av VRE. Det görs dels som ett led i den nationella övervakningen men också för att man snabbt ska kunna upptäcka om vissa VRE-stammar håller på att spridas mellan olika landsting eller sjukvårdsenheter.

På mikrobiologen i Eskilstuna kontrollerar man dessutom resultatet en extra gång genom att skicka provet till laboratoriet i Skövde för PCR-analys.

Vancomycinresistens orsakas vanligen av två olika grupper av gener, vanA eller vanB, vilket labbet i Skövde kan ge svar på.

Samma hygienrutiner

Caroline Holmström tycker inte att det är någon större skillnad att jobba med VRE jämfört med många andra bakterier.

– Vi har samma hygienrutiner vilket innebär att vi är noga med att sprita händerna. Det som skiljer är kanske utodlingen som vi gör i dragskåp, då vi också använder oss av en extra engångsrock av plast. Men så gör vi å andra sidan med alla multiresistenta bakterier.

Risken med just faecesprover är annars att de kan innehålla andra allvarliga bakterier som Shigella och Salmonella Typhi.