1995 fanns det runt 25 800 sjuksköterskor i Sverige med utbildning inom fälten medicin eller kirurgi. Tjugo år senare var antalet nere på runt 8 200. Det motsvarar en minskning med 68 procent, trots att Sveriges befolkning ökade med ungefär 10 procent under dessa år.

Det visar siffror från Socialstyrelsen som nyhetsbyrån Siren har tagit fram.

Kunskap som inte värderas

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, som själv är specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad, är egentligen inte förvånad.

− Arbetsgivaren värderar inte den kunskap som specialistsjuksköterskorna får i sin utbildning. Lönepåslaget blir lågt eftersom arbetsgivaren tycker att "de går tillbaka till samma arbetsuppgifter". Ja, det gör de – men med helt andra kunskaper.

Det här gör att intresset för att specialistutbilda sig inom kirurgi och medicin är lågt och leder till att det utbildas för få, menar Sineva Ribeiro.

Kenth Nauclér, som har lett den statliga utredningen om framtidens utbildning av specialistsjuksköterskor, säger till nyhetsbyrån Siren att det bristande intresset för att specialistutbilda sig är som störst för just dessa två specialistutbildningar.

Tusentals har försvunnit

Procentuellt sett var minskningen av specialistsjuksköterskor inom kirurgi/medicin störst i Norrbotten med 76 procent. Men i antal är det framför allt i storstadsområdena som de försvunnit i tusental mellan 1995 och 2005:

  • Stockholm: Från 4 769 till 1 422
  • Västra Götaland: Från 4 390 till 1 466
  • Skåne: 2 962 till 967

Ökade krav på spetskompetens

Ett argument som ofta framförs är att vårdtiderna har kortats och att patienterna inte ligger kvar på sjukhusen lika länge efter en operation. Något som Sineva Ribeiro vill vända på.

− Jag menar att det gör att vi egentligen behöver fler specialistsjuksköterskor. Med de korta vårdtiderna där patienterna ska hem fort behövs mer omvårdnadskunskap hos sjuksköterskan och fler specialistutbildade. Jag är helt övertygad om att det kommer att visa sig att den här bristen gör att vi får fler vårdskador, sämre överlevnad och fler patienter som kommer tillbaka och måste läggas in igen.

Även Nauclérs utredning om framtidens specialistsjuksköterskor påpekar att kirurgin idag med mer dagkirurgi och en snabb teknologisk utveckling snarare ställer ökade krav på spetskompetens hos sjuksköterskorna, som på kortast möjliga tid ska ge "en personcentrerad och holistisk omvårdnad utifrån den enskilda patientens behov, risker och resurser".

Vill se en nationell plan

Hur specialistutbildningarna ska utformas i framtiden är något som utredaren Kenth Nauclér och Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro inte är ense om som Vårdfokus skrivit om tidigare.

Sineva Ribeiro tror inte att landsting och regioner kommer att satsa på fler specialistutbildade sjuksköterskor framöver utan anser att det måste regleras nationellt.

− Det måste tas fram en plan för hur många som behövs och utifrån det får man se till att utbilda rätt antal. Dessutom måste det löna sig att utbilda sig till specialistsjuksköterska.