I juli i år startade ett av de enskilt största nationella utbrotten av ehec i landet. Fram till i dag har 98 bekräftade fall av infektioner med typen ehec O157:H7 rapporterats till Folkhälsomyndigheten från nio olika län. Ytterligare ett tiotal fall utreds.

Smittkällan fortfarande okänd

Eftersom det rör sig om samma typ av ehec misstänker experterna att det spridits via ett eller flera livsmedel. Lokalt kan smittan även ha spridits från person till person via badvatten. Fortfarande har man dock inte funnit smittkällan.

Ibland ger ehec inga symtom alls. Men ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré. Illamående och kräkningar kan förekomma. Däremot är det ovanligt med feber. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka.

Cirka fem procent av patienterna drabbas av den allvarliga sjukdomen hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS. Njurarna skadas och trombocyterna kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys. Barn under fem år och äldre personer är särskilt utsatta.

Elva svårt sjuka

Under det pågående ehec-utbrottet har hittills elva personer drabbats av HUS. Inga dödsfall har rapporterats.

Under det senaste decenniet har årligen mellan 200 och 600 individer i Sverige smittats av infektioner med enterohemorragisk E coli, ehec, som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom.

Ett län som utmärker sig är Västra Götaland som varje år rapporterar långt fler fall än övriga län. I fjol rapporterades drygt 500 fall i hela landet. Nära 100 av dessa kom från Västra Götaland. Likadant är det med det nuvarande utbrottet. Av totalt 98 bekräftade fall av ehec O157:H7 som rapporterats sedan juli månad har 32 insjuknat i Västra Götaland, enligt regionens smittskyddsenhet.

Västra Götaland tar fler prover

Visserligen är ehec vanligare i de södra delarna av landet, men inget talar för att bakterierna trivs som allra bäst i just Västra Götaland. Däremot är länet känt för att vara duktiga på att hitta just ehec-bakterier, som inte alltid är så lätta att isolera och diagnostisera.

Vid utredningar av exempelvis diarréer använder sig i dag många mikrobiologiska laboratorier av molekylärbiologiska pcr-metoder för att identifiera vilka bakterier som orsakar magbesvären. Ofta måste man fylla i en speciell ruta på remissen för att laboratoriet även ska screena för ehec. Så är det inte på laboratorierna i Västra Götaland, där ingår ehec alltid.

– Tidigare letade vi bara efter ehec på barn under tolv år. I dag ingår ehec även på vuxna med blodig diarré. Men man gör olika i landstingen. En del gör det bara på begäran, en del tar det bara på barn, säger smittskyddssjuksköterskan Peggy Österberg vid Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet i Göteborg.

Ett barn dog

Anledningen till att Västra Götaland länge varit föregångare när det gäller att spåra ehec beror enligt biträdande smittskyddsläkaren Peter Nolskog i Skövde på att ett av de första dödsfallen bland barn inträffade i Skaraborg under 1990-talet, när ehec fortfarande var relativt sparsamt förekommande i landet.

– Eftersom det blev så uppmärksammat började distriktsläkare, barnläkare och andra i regionen att ta mer prover, säger Peter Nolskog som berättar att man ofta även försöker undersöka om närstående till den som drabbats smittats av ehec.