Vårdfokus har i flera omgångar rapporterat om de inspektioner som gjorts av första linjens chefers arbetsmiljö i vården. I mars i år redovisade vi de viktigaste resultaten, som kortfattat kan sammanfattas med att cheferna har det extremt tufft.

På regeringens uppdrag har totalt har 113 arbetsgivare inspekterats. 86 kommuner, 15 landsting och 12 privata vårdgivare har besökts.

Många brister

Av den slutrapport som i dag offentliggjordes framgår att 99 procent av arbetsplatserna fick krav på sig att åtgärda brister i chefernas arbetsmiljö.

I rapporten konstateras att första linjens chefer i vården ofta är kvinnor och närmsta chef till undersköterskor, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal och läkare.

Cheferna har höga krav på sig från ledningen och ska samtidigt vara ett bra stöd för sina medarbetare. De jobbar ofta under tidspress. De har många medarbetare och får hantera hög personalomsättning, överbeläggningar och krångliga datorer och ska samtidigt fixa med blommor, glödlampor och bilar. De hjälper också till i vårdarbetet när det saknas medarbetare.

Brinner för sitt arbete

– Cheferna brinner för sitt arbete. De tar ett stort ansvar för att verksamheten ska fungera för både patienter och personal. Men deras arbetsbelastning är hög och när stödresurser saknas har allt fler arbetsuppgifter lagts på dem, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem i en kommentar till rapporten.

Inspektionerna visar att många arbetsgivare saknar rutiner för att följa upp chefernas arbetsmiljö. De har hög arbetsbelastning och ansvar för ett större antal medarbetare än chefer inom mer mansdominede arbetsplatser till exempel den tekniska förvaltningen hos samma arbetsgivare. Blir någon sjuk eller slutar tar rekryteringen av nya medarbetare mycket av chefens tid.

Behöver stöd

– Det behövs strukturer för att följa upp chefernas arbetsbelastning och förtydliga vilket stöd som finns för att avlasta dem. De behöver bland annat få hjälp att prioritera arbetsuppgifterna för att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, annars är risken stor att de drabbas av ohälsa och inte orkar arbeta kvar. Vi har tyvärr också sett att många chefer slutar, säger Erna Zelmin-Ekenhem.