Riksföreningen för skolsköterskor står inte längre bakom den siffra som fortfarande ibland används som norm för hur många elever en skolsköterska rekommenderas kunna ansvara för.

Föreningen skriver i ett klargörande till Vårdförbundet att siffran saknar relevans för dagens uppdrag som skolsköterska och att det är oklart hur den räknades fram.

– Vi tycker att årets kongress i maj är ett bra tillfälle att tvätta bort siffran, och vi går ut med vårt klargörande nu för att nå många, säger Susann Magnusson, ordförande i föreningen.

Oklart hur siffran räknades ut

Normtalen för skolsköterskor och skolläkare togs bort redan då skolan kommunaliserades. Senare, under mitten på 90-talet, fattade skolsköterskeföreningen beslut om en rekommendation på 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska.

Grunden för rekommendationen var ett arbete föreningen gjort med Socialstyrelsen, och var baserad på ett underlag med elever som var normalvarierande. Men hur siffran räknades fram är i dag oklart, enligt föreningen.

– Siffran lyfts fram fortfarande idag i diskussioner. Därför vill vi nu vara tydliga med att vi i föreningen inte ställer oss bakom siffran längre. Vårt arbete har förändrats så mycket, säger Susanne Magnusson.

Hon menar att i dag har skolsköterskorna fått ett utökat ansvar för att arbeta med ungas psykiska ohälsa, bidra till att elever når kunskapsmål, arbeta tvärprofessionellt i elevhälsoteam och en ny vaccination har införts, hpv, humant papillomvirus.

– Den nya skollagen ställer också ökade krav på oss att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande arbete.

I stället för ett normtal vill Skolsköterskeföreningen se en beräkningsmodell som väger in olika faktorer när resurser avgörs för olika skolors elevhälsa. Det är exempelvis vilken socioekonomisk sammansättning skolans område har och  hur många skolor skolsköterskan arbetar i (se faktaruta).

– Men vår roll är att företräda professionens kunskapsområde och inte driva fackliga frågor. Antalet elever per skolsköterska hänger ihop med arbetsmiljön och är en facklig fråga. Därför ser vi fram emot Vårdförbundets kartläggning av arbetet inom elevhälsan. Vi kommer att hjälpa till där vi kan med den.

Vårdförbundets politik

På Vårdförbundets kongress i maj förra året fick styrelsen i uppdrag att se över förbundets politik inom elevhälsan. Bakgrunden var att medlemmar i flera motioner tog upp de utmaningar som den nya skollagen ställer elevhälsan och skolsköterskorna inför.

Nu är arbetet i gång. Frågan har bland annat tagits upp med förbundets alla lokala ordföranden.

– Utgångspunkten i vårt arbete är skollagen där skolsköterskans förebyggande och  hälsofrämjande roll lyfts fram och att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Dessutom är regeringspartiernas januariöverenskommelse betydelsefull. I den ingår att elevhälsan ska stärkas för att bekämpa psykisk ohälsa. I hela arbetet utgår vi ifrån skolsköterskans kärnkompetenser, säger Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet.

Har ni diskuterat någon slags modell för att kunna beräkna hur många elever som kan vara lämpligt?

– Vårt uppdrag är att se över Vårdförbundets politik inom elevhälsans område tillsammans med sakkunniga skolsköterskor. Där har vi påbörjat samtalet med lokala ordföranden, förtroendevalda skolsköterskor och riksföreningen för skolsköterskor. Specifik modell för antal elever får vi återkomma till.