Därför växer vårdbyråkratin
It-system som inte kommunicerar. Mindre administrativ stödpersonal. Införandet av vårdval. Det är några av orsakerna till att dokumentationsbördan har ökat.
Upp till 70 procent av all dokumentation inom vården utgör onödig administration, till exempel dubbel- och trippeldokumentation i olika system. Den uppskattningen gjordes i utredningen Effektiv vård, som blev klar för tre år sedan.
Utredaren pekar på flera orsaker:
- Det tillkommer hela tiden nya lagar och regler som systematiskt läggs till utan att något tas bort.
- It-systemen kommunicerar inte med varandra. Det krävs in- och utloggningar i olika system.
- Administrativa uppgifter utförs i allt mindre grad av administrativ personal, utan av sjuksköterskor och läkare.
- Det moderna samhället har en tendens att lösa problem via ökad kontroll och ökad rapportering. Införandet av vårdval och många aktörer har också bidragit.
Fler andra utredningar och rapporter pekar på samma problem. Så vad kan göras för att förändra vardagen i vården?
Utredningen Effektiv vård slår fast att det krävs ett samlat agerande från staten och huvudmännen. Det behövs en gemensam vision samt investeringar i it-stöd som gör det möjligt att dela information över gränserna.
Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på Sveriges kommuner och landsting, SKL, är hoppfull.
— Vi ska inte sticka under stol med att många it-system vi har i vården är föråldrade, men den satsning som nu görs i regionerna för att komma till rätta med det här är det mest kraftfulla vi sett på 25 år, säger han.
De flesta regioner upphandlar nya journalsystem och även om det inte är samma system i alla kommer de att fungera bättre ihop, menar han.
— Den stora frågan är inte om det är samma system utan om de kan byta information med varandra, och det kommer de absolut att kunna.
Det är dock inte bara tekniken som måste förändras. Patrik Sundström påpekar att man också måste börja titta på om vi dokumenterar rätt saker och om det görs så att informationen lätt kan återanvändas på flera ställen.
— Vi måste gå mot en ökad standardisering, att den data vi använder är så strukturerad som möjligt och inte bygger på fritext.
David Liljequist, ordförande för Svensk sjuksköterskeförenings sektion för omvårdnadsinformatik, är inte lika hoppfull om att it-problemen är nära en lösning — det går för långsamt och staten skulle behöva ta ett mycket större ansvar, menar han.
Han tycker också att många skyller på brister i de nuvarande systemen.
— Sanningen är att man inte fullt ut har utnyttjat de möjligheter som finns i dem. Även om regionerna nu satsar mycket på upphandling av nya it-system så krävs det stora insatser för att de ska bli användbara och arbetsbesparande. Då måste man sluta underfinansiera den dagliga driften och ha rätt kompetens med informatiker och folk som arbetar i vården.