Forskarna har undersökt vilka effekterna blev inom cancerkirurgin när ett antal sjukhus lade ner sin kirurgverksamhet i Sverige under 1990- och 2000-talet.

Nedläggningarna medförde stora ökningar av patientvolymerna för de kvarvarande närliggande sjukhusen där kirurgerna ökade sitt årliga antal ingrepp med i genomsnitt 25 procent. Det gav avsevärda positiva effekter, enligt rapporten från SNS. Patientöverlevnaden förbättrades, risken för komplikationer minskade och livskvaliteten efter operation förbättrades.

Kirurger får mer rutin

– Våra beräkningar visar att en nationell centralisering av vården för de studerade ingreppen hypotetiskt sett skulle kunna rädda runt 100 liv per år, säger Daniel Avdic, forskare i hälsoekonomi, i ett pressmeddelande.

De positiva effekterna beror sannolikt på en ökad praktisk erfarenhet bland kirurgerna.

Läs också: Orutinerade kirurger kan skada patienter

Det finns redan tidigare en hel del studier som visar på positiva samband mellan patientvolym och vårdkvalitet, men få som kan visa att det är just den ökade volymen som leder till bättre kvalitet, vilket den här studien gör. Studien ger därför ett tydligt stöd för koncentration av cancervården, enligt forskarna.

Beslut att koncentrera vården

Regeringen beslutade 2017 att den högspecialiserade vården i Sverige ska koncentreras och gav Socialstyrelsen i uppdrag att besluta om hur det ska gå till.
Läs också: Avancerade ingrepp på färre sjukhus

Beslutet grundade sig i utredningen "Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa" som kom 2015. Delar av utredningen har senare ifrågasatts.
Läs också: Utredningen om att 500 liv kan räddas ifrågasätts