Vill öka kunskapen om kort tungband och amning

Ett kort eller stramt tungband hämmar tungans vågrörelse och kan göra det svårt för ett barn att dia. Ibland kan ett klipp hjälpa, men vården gör olika. I Region Skåne får barnhälsovården snart en gemensam riktlinje. 

Omkring fyra till elva procent av alla nyfödda föds med ett för kort eller tjockt tungband. Tillståndet kallas ankyloglossi och begränsar tungans rörelseförmåga. Det kan påverka barnets tal i framtiden och förmågan att rengöra tänderna med tungan.

Drygt 20 procent av barnen med kort tungband får också amningssvårigheter eftersom den vågrörelse som ska till för att kunna tömma bröstet på mjölk uteblir. Vanliga tecken på kort tungband är att barnet inte får ett ordentligt tag om bröstet och mamman får såriga bröstvårtor då barnet riskerar att ligga och tugga på bröstvårtan i stället för att suga. Ibland kan man höra ett klickande ljud när barnet diar eller märka att det sväljer mycket luft i samband med matning.

Olika råd

Trots att fenomenet både är känt och relativt vanligt hos barn är forskningsfältet begränsat. Det saknas konsensus kring effekten av att klippa tungbanden och vården gör olika. Via sociala medier ger nublivna föräldrar varandra råd och tipsar om hur de ska få hjälp i vården. 

Som barnmorska på Mama Mias amningsmottagning i Malmö träffar Karolina Nilsson en del av de här familjerna. Hon berättar att klipp var vanligare förr i vården, men att en del läkare i dag ifrågasätter om ingreppet har någon effekt på amningen.

— Jag tror att det beror på att kunskapen om amning är begränsad. För att kunna bedöma behovet av att klippa tungbandet för amningens skull behöver man veta vad man ska titta efter. Det räcker inte att bara titta in i barnets mun, man behöver observera hela amningssituationen för att se hur barnet suger, säger Karolina Nilsson.

Räcker inte att bara titta

I en amerikansk studie från 2016 hade nästan åtta av tio barn med kort tungband också en djupare begränsning längre bak i tungan, så kallad posterior tounge tie. Det syns inte med blotta ögat utan kräver en mer omfattande undersökning.

På amningsmottagningen skriver Karolina Nilsson remiss till öron-näsa-halsmottagningen när hon misstänker att amningsproblem kan bero på kort tungband. Men tyvärr får inte alltid familjerna den hjälp de önskar, utan söker privat vård i stället.

— Jag säger inte att klipp är en universallösning för alla, men det kan hjälpa för en del. Jag skulle önska att vi amningsspecialiter samarbe­tade med öron-näsa-halsspecialister. Något sådant samarbete finns inte i dag, säger hon. 

Under våren kommer behandlingsrekommendationer från öron-näsa-hals-kliniken i Malmö att skickas ut till barnhälsovården.