– När man har ont länge börjar man undvika aktiviteter som gett smärta, till exempel att spela badminton eller passa barnbarn. Det är så vi människor gör, vi lär oss blixtsnabbt att undvika smärta. Det är relevant för akut smärta, men sällan för den långvariga smärtan, säger Rikard Wicksell, psykolog och forskare på Karolinska institutet i Stockholm.

Var femte person drabbad

En stor europeisk studie visar att omkring 20 procent lider av långvarig smärta, i många fall kronisk. Det är också en vanlig orsak till sjukskrivning i Sverige.

Läs mer: När det onda aldrig släpper

Rikard Wicksell har arbetat med och även utvecklat ACT-terapin i nästan 20 år. ACT, Acceptance and commitment therapy, är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, kbt. Målet är att öka förmågan att leva aktivt och rikt, också med smärta som inte går att ta bort.

Rikard Wicksell
Rikard Wicksell. Foto: Leni Weilenmann.

Han tycker att sjukvården behöver vara ärlig med att forskarvärlden i stort sett inte vet varför vissa drabbas av kronisk smärta. För många har den ursprungliga orsaken sedan länge läkt. Det är naturligt för patienten att vilja veta varför det gör ont, men när åren går och frågan inte går att besvara blir det en fälla.

– Vi vill hjälpa patienter med smärta att börja leva sina liv. Ofta har de skurit bort mängder av meningsfulla aktiviteter och lever begränsat hemma i soffan. Men när man frågar hur ont de har, så gör det lika ont. Skillnaden är att livet blivit så begränsat.

Leva efter sina livsvärden

En studiedeltagare beskriver det:

”Hela mitt vuxna liv har anpassats och formats efter min smärta. . . Barnafödande har varit uteslutet”.

Genom ACT-terapi tränar personer med långvarig smärta på att ta reda på sina livsvärden och börja göra förändringar i vardagen.

– Det kan vara att skjutsa sin dotter till ridskolan och sitta kvar och titta trots att det gör ont i ryggen. Så småningom kanske det blir fler sociala träffar och mer fysiskt aktivitet. För många blir det naturligt att börja arbeta för att det är i linje med livsvärden om kompetens, familjeförsörjning och meningsfullhet.

Hans forskargrupps studier visar att ACT höjer funktionen och livskvaliteten. Sedan några år har de utvecklat metoden digitalt, först för dator, där en randomiserad, kontrollerad studie visar att  deltagarna med långvarig smärta blev mer beteendemässigt flexibla att agera mot sina egna mål och att deras funktionsnivå höjdes.

Tuffa förändringar ska göras

Detsamma visar en mindre studie där patienten får ACT-behandling genom en applikation i mobiltelefonen.

– Det är goda effekter även vid uppföljning efter ett år. Deltagarna gillar formen, men det är klart att förändringarna de gör i sina liv är tuffa. De ska klara att möta sin smärta och sin ångest och ändå ägna sig åt aktiviteter de värderar.

I båda de digitala programmen ingår stöd från en professionell behandlare, i form av uppföljning och kommentarer. Inga fysiska möten sker.

– Vi rekommenderar att patienterna går in dagligen. Digitala lösningar är inte bara kostnadseffektiva utan också flexibla. Om man halkar ur tänket så kan man gå in igen.

En annan studiedeltagare säger:

”. . . de små stegen jag tagit har gjort mitt liv mer glädjefyllt och jag börjar se glimtar av mig själv dyka upp mellan varven”

Rikard Wicksell vill att fler patienter ska få behandlingen och tror att fler yrkesgrupper än psykologer kan vara det mänskliga stödet i bakgrunden till de digitala ACT-lösningarna, till exempel sjuksköterskor. Men kompetensen bör då byggas upp på ett robust sätt. Han tror inte på att använda metoden efter en snabbkurs.

Införs i hela region Kalmar

– Min erfarenhet är att sjuksköterskor ofta är mycket engagerade i de här frågorna och är en av de yrkesgrupper som är mest intressanta för att sprida metoden. 

Det kan bli aktuellt i Kalmar region, som i år i samarbete med Karolinska institutet inför ACT-terapi i digital vårdform för patienter med långvarig smärta i hela primärvården, på 36 vårdcentraler.