Röntgensjuksköterskan Simon Tholén drogs tidigt in i utvecklingsarbetet på Lindesbergs lasaretts ortopedklinik. Då hade den nyss blivit länsklinik, med ansvar för bland annat nya höft- och knäleder i Region Örebro län.

– Det är spännande och roligt att vi på röntgen är med och utvecklar en metod som är unik, säger Simon Tholén, som sedan starten avancerat till avdelningschef vid lasarettets röntgenklinik.

Syns om protesen lossnat

I samarbete med ortopederna har en leverantör av it-system för medicinska bilder och vårdinformation, Sectra, utvecklat en speciell mjukvara som används vid datortomografi. Genom så kallad provokationsröntgen syns det tydligt om inopererade höft- och knäledsproteser har lossnat och är det som orsakar patienternas smärtor.

Det enda tekniska hjälpmedlet som funnits för att avgöra proteslossning tidigare har varit vanlig slätröntgen. Och det ger inte alls tillräckligt tydliga bilder för att ställa diagnos, berättar Simon Tholén. Oftast är det inte förrän ortopederna har patienten på operationsbordet som det avslöjas om det verkligen är frågan om en proteslossning. Det är det sällan – och då har patienten opererats i onödan.

Sedan starten för ett och ett halvt år sedan har ett 50-tal patienter undersökts med provokationsröntgen – av dem har bara cirka 6–7 behövt opereras om.

– Patienterna tycker att det är skönt att få veta hur det ligger till, de slipper reoperation och i stället kan exempelvis sjukgymnastik sättas in mot smärtan, säger Simon Tholén.

Vrider benet

Han och en annan röntgensjuksköterska har lärts upp av ortopederna i hur man provocerar höftleden för att det ska bli synligt på bilderna om protesen lossnat eller inte. 

– Först vrider vi ut patientens ben så mycket det går åt ena hållet, sedan åt andra hållet. Då kan röntgenläkaren jämföra bilderna och se om protesen rört sig eller sitter stabilt, förklarar han.

En del patienter är osmidiga och stela och behöver stabiliseras med kuddar eller hållas i under bildtagningen för att vridningen ska behållas. Det betyder att röntgensjuksköterskan måste stanna i rummet.

– Då får vi stå med blyförkläden på. Men vi tittar på hur vi ska göra för att slippa vara kvar i rummet under undersökningen.

Snart även knäleder

Simon Tholén tycker att det är väldigt givande att få jobba med den nya metoden.

– Man får en spetskompetens. Det tar lite längre tid än en vanlig undersökning och man måste etablera en bra kontakt med patienten så provokationen och bilderna blir så bra som möjligt. Ofta är ju svaret som patienten får positivt också.

Även proteser i knäleder har precis börjat undersökas med metoden. En utvärdering av det är planerad till hösten.