I studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Jama, ingår 125 patienter med självskadebeteende och risk för suicid.

Alla patienterna fick fortsätta med sin vanliga behandling. Men hälften av dem hade dessutom möjlighet att lägga in sig själva när de upplevde att de behövde slutenvård, så kallad brukarstyrd inläggning.

Ingen skillnad

Det som primärt undersöktes var om patienter som hade möjlighet att lägga in sig själva konsumerade mindre slutenvård jämfört med dem som inte hade den möjligheten.

Men efter ett år sågs ingen skillnad mellan grupperna. I båda minskade antalet dagar som de låg inlagda på sjukhus eller fick akutvård ungefär lika mycket.

Till Sveriges Radio säger Sofie Westling att de som kunde lägga in sig själva förbättrades mer när det gällde förmågan att ta sig utanför hemmet, koncentrera sig och delta i samhället, men skillnaderna mellan grupperna var inte signifikanta.

Inte bara i Skåne

Projektet med brukarstyrd inläggning i Skåne inleddes av Sofie Westling 2015, vilket Vårdfokus har skrivit om tidigare. Metoden, som länge använts i Nederländerna, går ut på att patienter med självskadeproblematik som har återkommande långa inläggningar bakom sig själva får möjligheten att skriva in sig under kortare perioder.

Flera andra regioner är på gång med liknande projekt.

För ett par år sedan presenterades en studie om självvalda inläggningar vid Stockholms centrum för ätstörningar. Den studien visade bland annat att modellen skapade trygghet hos patienterna.

Hösten 2017 fick psykiatrisjuksköterskan Joachim Eckerström ta emot Vårdförbundspriset på 200 000 kronor för sitt arbete med självvalda inläggningar för personer med självskadebeteende inom Norra Stockholms psykiatri.

I delar av Stockholm erbjuds också patienter med psykoser och emotionell instabilitet brukarstyrd inläggning.