Det har gått drygt 20 år sedan en statlig myndighet senast klev in i sängkammaren hos svenskarna för att undersöka hur det står till med den sexuella hälsan. Då var det Folkhälsoinstitutet som kartlade sexualvanor i mitten på 1990-talet, denna gång har Folkhälsomyndigheten gjort en mer omfattande undersökning med fler frågeställningar och fler variabler och rapporten anses därför vara den första i sitt slag.

Sexuella trakasserier vanliga

Resultatet visar att även om den sexuella hälsan generellt är god så finns stora skillnader. Det handlar om kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet som påverkar den sexuella hälsan.

Omkring 40 procent av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp och 7 procent har blivit tvingade till samlag. För män är motsvarande siffor 9 procent för trakasserier och övergrepp och 1 procent för våldtäkt.

– Det här inte vilken rapport som helst. Det framkommer saker som inte är acceptabla och som vi måste arbeta med på bred front mot. Rapporten är en grund för en förändringsprocess som måste till överallt – på den statliga nivån, inom offentlig sektor och i det privata, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson när han presenterade rapporten i dag.

Säga nej till sex

Skillnaderna mellan män och kvinnor syns inom flera andra områden:

  • Kvinnor saknar oftare intresse och njutning för sex. De har känt fysisk smärta vid eller efter sex, inte fått orgasm, eller upplevt att det tagit lång tid att få orgasm.
  • Männen beskriver oftare att de saknar en sexpartner, de önskar ha fler partners, de har fått orgasm snabbare än de velat, inte haft sex på de sätt de ville eller tillräckligt ofta.
  • Kvinnor känner sig oftast fria att ta initiativ till sex, kan säga nej till sex, kan föreslå hur de vill ha sex och kan säga ifrån om deras sexpartner vill göra något som de inte vill göra.
  • Män säger att de aldrig eller sällan kan säga nej till sex.

Louise Mannheimer, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten, tror att de könsskillnaderna handlar mycket om normer i samhället.

enhetschef Folkhälsomyndigheten
Louise Mannheimer, enhetschef på Folkhälsomyndigheten. Foto: Sanna Björkman

– Vi måste fråga oss varför vi inte har kommit längre i jämställdhetsarbetet och jobba mer med att medvetandegöra skillnaderna. Vi behöver också nå killar och män i en annan utsträckning. Undersökningen visar att tjejer och kvinnor har en naturlig tillgång till vården genom ungdomsmottagningar, mödravård och gynbesök vilket unga killar och män saknar, säger Louise Mannheimer.

Porr och prestation

Bland män är pornografianvändning vanligt, drygt 70 procent uppger att de tittar på någon form av porr. Motsvarande siffra hos kvinnor är 30 procent. I gruppen unga män, mellan 16-29 år, använder 41 procent porr dagligen eller nästa dagligen.

De som använder porr ofta rapporterar mer missnöje med det egna sexlivet. Frevkvent porranvändning kopplas också till sexköp och problem med för alltför höga sexuella prestationskrav.

– Det behövs mer kunskap om hur porr påverkar personer i dag och vi skulle helst se en egen utredning kring det, säger Louise Mannheimer.

Nya arenor för sex

Där emot finns få skillnader mellan könen när det gäller användandet av digitala arenor för sexuella syfte. Här har ålder mer betydelse. Yngre använder sig oftare av internet, mobil och appar för sexuella aktiviteter.

Så även om mycket har hänt i samhället som påverkat den sexuella hälsan sedan den senaste befolkningsundersökningen förblir vissa saker konstanta i sängkammaren. Trots tillgång till porrsurf, cybersex och tinderdating har antalet gånger svenskarna har sex varken ökat eller minskat.

  • 20 procent av befolkningen har inte haft sex det senaste året
  • 30 procent har det 1-3 gånger i månaden
  • 30 procent har det en gång i veckan eller mer.

Även antalet kvinnor som gjort en abort är samma som vid tidigare undersökning, drygt en tredjedel. Drygt 30 procent av kvinnorna har också erfarit missfall.

Sex efter förlossning

P-pilleranvändningen bland kvinnor med högre utbildning och hög inkomst är lägre än hos de med kortare utbildning och lägre inkomst. Det förklaras enligt utredarna med att en ökad rädsla för hormonella biverkningar och ökad kunskap om alternativa preventivmedel, som kopparspiral, i den första gruppen.

När det gäller den reproduktiva hälsan rapporterar 26 procent av kvinnorna att deras förlossningar medfört fysiska konsekvenser och 17 procent psykiska och/eller sexuella konsekvenser, bland annat på grund av bristningar. Även en mindre del av männen rapporterar att deras närvaro vid förlossningen påverkat dem psykiskt eller sexuellt.

Vill veta mer

Avslutningsvis visar rapporten att en majoritet av svenskarna är missnöjda med den sexualundervisning de har fått.

– Det gäller alla åldrar. Så även om mycket har hänt inom området som blivit bättre de senaste åren så behöver även de äldre kunskap. Här finns det öppningar för vården. Vi vet ju också att sexuell hälsa påverkas av andra sjukdomar och vården som har ett högt förtroende hos allmänheten kan nå fram, säger Louse Mannheimer.