– Problemet är att alla män som har sex med män fortfarande klassas som riskpersoner. Vi vill att man gör en bedömning av risktagande oavsett sexuell läggning, säger han.

För anestesisjuksköterskan Tobias Ström är kampen både personlig och professionell. Vårdfokus har tidigare berättat om hur han startade kampanjen Regnbågsblod och i höstas kunde lämna över 7 665 namnunderskrifter till Socialstyrelsen med krav på förändringar av reglerna kring blodgivning. En kamp som har gett resultat.

Nya testmetoder

I skuggan av covidpandemin har Socialstyrelsen nu lagt fram ett förslag om att personer som har ett sexuellt riskbeteende kan godkännas för att få lämna blod fyra månader efter att riskbeteendet upphört – i stället för som idag tolv månader. Med riskbeteende avses bland annat män som har sex med män.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

En förutsättning för att kunna förkorta karenstiden så mycket är att en ny typ av känsligare testning införs, så kallad NAT-testning. Innan det är infört bedömer Socialstyrelsen att karenstiden kan kortas till sex månader.

– Vi tycker naturligtvis att det är bra att karenstiden kortas, men samtidigt har Socialstyrelsen inte gått till botten med frågan. Man kan utsätta sig för risker oavsett vilken sexuell läggning man har, men den frågan har inte diskuterats, säger Tobias Ström.

Måste avstå från sex 

Tobias Ström ifrågasätter rimligheten i att en man som lever i ett fast förhållande med en annan man måste avstå från sex i fyra månader för att få ge blod. Han hade önskat tydligare skrivningar om att målet ska vara att karenstiden tas bort helt på sikt och ersätts av kunskapsbaserad blodgivning med screening av potentiella blodgivare baserat på risktagande, inte kön eller läggning.

– De åberopar kunskapsbrist och att det finns för lite forskning kring män som har sex med män. Men det kommer hela tiden nya studier och vi hade hoppats att Socialstyrelsen skulle ha ansatsen att det här bara är första steget.

Samlar pengar till forskning

Så Tobias Ström och Regnbågsblod fortsätter kampen för ändrade regler för blodgivning. Nästa steg är att starta en stiftelse och samla in pengar till forskning.

– Stiftelsen kommer att heta Regnbågshjärtan och arbeta för att ta fram mer kunskap om hbtq-frågor generellt, inte bara blodgivning. Till exempel är psykisk ohälsa överrepresenterat bland hbtq-personer, det vill vi arbeta för att minska.

Socialstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifterna för blodgivning går nu ut på remiss. Tidigast vid årsskiftet kommer de nya reglerna att kunna införas.