Rapporterna inifrån svenska sjukhus där personal sliter för att ta hand om svårt sjuka covid 19-patienter verkar inte ha avskräckt de som står i begrepp att välja karriär. Tvärtom har ansökningarna till vårdutbildningar ökat markant hittills i vår.

Jämfört med samma period förra året har 26 procent fler anmält sig till sjuksköterskeprogrammet och 19 procent fler sökt till biomedicinsk analytiker, rapporterar DN som tagit fram siffrorna från Universitets- och högskolerådet.

Stora behov på labben

– Det är fantastiskt, det här har vi väntat på. Inte på pandemin såklart, men det här blev ett tillfälle att uppmärksamma den här professionen och dess betydelse för vården. Var och varannan person pratar om tester just nu och det innebär att man förstår att det behövs individer som kan utföra de här testerna, säger Maysae Quttineh, biomedicinsk analytiker på mikrobiologen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och ordförande för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL.

Bristen på personal är stor på svenska labb och hon hoppas att det ökade intresset håller i sig.

– Vi ligger på topp tio bland bristyrken i Sverige och det ser väldigt mörkt ut, tillgången på personal är lågt under behovet som vi kommer ha i framtiden. Vi hör också till utbildningarna som har väldigt mycket avhopp. Man behöver examinera 700 personer om året för att få tillräckligt med biomedicinska analytiker om tio år, men nu examineras inte mer än 300 per år och det är oroväckande, säger Maysae Quttineh.

Vad krävs för att de biomedicinska analytikerna ska bli fler på sikt?

– Man måste se till att man behåller personalen och det gör man genom vettig löneutveckling, karriärmöjligheter, kompetensutvecklingsplan för medarbetare och allt det är bristfälligt just nu, säger Maysae Quttitneh.

– Det är många som lämnat vården på grund av de inte kände sig uppskattade och nu kommer de tillbaka för de vill stötta vården. Då är det viktigt att arbetsgivaren visar sin bästa sida, man har en möjlighet nu till att återrekrytera personal som en gång lämnade vården och en stor del av dem har mycket hög kompetens.

"Unga vill göra skillnad"

Den markanta uppgången i antalet ansökningar bryter de senaste årens tydligt negativa trend. Det har sannolikt coronakrisen bidragit till snarare än att den skrämt bort blivande studenter.

– Vårdyrkens betydelse och värde har fått ett uppsving, man märker att det här är ett jätteviktigt yrke som blir avgörande när en samhällskris uppstår. Unga människor i dag tycker ofta att det är viktigt att göra skillnad. Dessutom är vården en trygg arbetsmarknad, när man ser massarbetslösheten vi riskerar i den här krisen så ser man att här kommer det alltid finnas jobb, säger Carina Sparud Lundin, proprefekt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Göteborgs universitet.

Svårt hitta praktikplatser

Vårdfokus har tidigare skrivit om hur allt färre söker sig till vårdyrken. Det har varit en kontinuerlig minskning för varje år sedan 2015. För att personalbehovet ska tillgodoses fram till 2035 beräknas det behövas en ökning av studenter med 26 procent för sjuksköterskor och 25 procent för biomedicinska analytiker. Den här vårens ökning tangerar de nivåerna, men intresset behöver alltså ligga kvar på samma nivå på lång sikt.

Men det räcker inte med att intresset för att arbeta i vården ökar, på grund av flaskhalsar i utbildningsprocessen krävs det fler åtgärder för att kapaciteten att utbilda också ska bli större.

– Det är svårt att få fram praktikplatser, i alla fall med kvalitet. Det brottas man med i hela landet, det är ett jätteproblem, säger Carina Sparud Lundin.

Fler måste stanna

Hon gläds åt att fler vill utbilda sig till vårdyrken, inte minst eftersom en ökad konkurrens om platserna gör att fler högt motiverade studenter kommer in och ökar sannolikheten för att fler ska slutföra utbildningen. Carina Sparud Lundin poängterar samtidigt att kompetensförsörjningen inte bara beror på hur många som vill bli sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Ska vården gå runt måste också fler vilja och orka fortsätta vara det.

– Vi kan inte utbilda till ett stort svart hål där människor försvinner. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att folk vill vara kvar, säger hon.