Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer för palliativ läkemedelsbehandling av patienter med covid-19. Behandlingsråden utgår ifrån den beprövade erfarenheten hos ett flertal svenska experter.

På grund av de extraordinära omständigheterna tror Socialstyrelsen att arbetssätt kan behöva förändras och vänder sig både till läkare och sjuksköterskor. Främst de sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård, korttidsboenden och särskilda boenden.

Komplicerad sjukdomsbild

Patienter med covid-19 förväntas behöva i stort sett samma symtomlindring i livets slutskede som vid övrig sen palliativ vård. I de allvarligare fallen beskrivs sjukdomsbilden som komplicerad med symtom av akut andningssvikt, ARDS, sepsis eller septisk chock, multiorgansvikt, akut njursvikt och hjärtsvikt.

Läs Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer här.

Flera stödmaterial

Stockholms sjukhem har gett ut ett stödmaterial för palliativ vård under viruspandemin.

I det finns rekommendationer om läkemedel vid tillstånd som feber, smärta, rossel i andningsvägarna, hosta och oro. Men också råd om att hitta rutiner för att den döende och de närstående ska kunna träffas digitalt den sista tiden, trots regler om besöksförbud.

Palliativt utvecklingscentrum i Lund har skapat en guide för samtal med patienter som drabbas av svår covid-19 och deras närstående. Här finns handfasta råd och till och med formuleringar att ta till för vårdpersonal, som själv kanske har letar efter svar i de svåraste situationerna.

Exempel på svåra frågor

Här är några exempel på frågor från patienter och anhöriga förslag på svar som utgångspunkt för egna formuleringar.

Fråga: Hur illa är det?

"Utifrån den information jag har just nu, och undersökningen, är din situation tillräckligt allvarlig för att du ska vara på sjukhus. Vi kommer veta mer inom det kommande dygnet och kommer hålla dig uppdaterad."

Fråga: Menar du att ingen får hälsa på mig?

"Jag vet att det är jobbigt att inte kunna ta emot besök. Smittrisken åt båda hållen är så stor att besök inte är möjligt. Jag önskar att det vore annorlunda. Vi kan hjälpa er att hitta andra sätt att hålla kontakten."

Fråga: Behöver jag ta farväl nu?

"Jag hoppas att det inte är så, men du är livshotande sjuk och jag är orolig för att tiden kvar kan vara kort. Om det är så, vad är viktigast för dig nu?"

Att ge sig själv stöd

I skriften, som heter De nödvändiga samtalen - Covid-19 infektion, finns också förslag som vänder sig till hårt pressad vårdpersonal, för att de ska kunna ge sig själva stöd.

Ett exempel kan vara rädsla för olika situationer:

Exempel på rädsla: Patientens son kommer att vara väldigt arg på mig.

"Innan du går in i rummet, ta ett djupt andetag. Vad handlar ilskan om? Oro, ansvar, omsorg, rädsla, kärlek? Kan du visa förståelse för det som ligger bakom ilskan?"

Exempel på rädsla: Jag borde kunnat rädda denna person.

"Kan jag ta ett steg tillbaka och bara känna? Det kan vara sorg, frustration eller trötthet. Känslorna är normala men omständigheterna är överväldigande. Försök att tala med dig själv på samma sätt som du skulle tala med en god vän i samma situation."

Anpassa råden

Det är en svensk arbetsgrupp ledd av professor Carl Johan Fürst som samarbetat med amerikanska forskare (Vital Talks) och översatt deras råd om samtal för att  stödja läkare, sjuksköterskor och andra i de svåra utmaningar de kan ställas inför i samband med vård av covid-19-smittade patienter och deras närstående. En bearbetning har också skett för att stödmaterialet ska passa svenska förhållanden.

De poängterar att förslagen till fraser i samband med vård av svårt sjuka är tänkta som stöd och inspiration, och att ge underlag till reflektion och samtal, men att var och en måste hitta sitt eget språk och pröva sig fram.

Dessutom behöver bemötandet anpassas till varje unik person, och i vissa lägen är det enbart empatiskt bemötande som finns att ge.