Alla de lagar, regler och föreskrifter som normalt gäller för att säkerställa en god arbetsmiljö för vårdpersonal och en säker vård för patienterna gäller även under coronapandemin. Däremot finns det en del undantag som kan bli aktuella, som snarast ökar arbetsgivarnas ansvar.

Det krislägesavtal som Vårdförbundet och andra fackliga organisationer undertecknat medger att personal jobbar mer och längre pass under en fyraveckorsperiod. En liknande undantagsregel finns i arbetstidslagen.

– Vi är i en situation som aldrig tidigare uppstått under efterkrigstiden. Arbetsgivarna inom samhällsbärande funktioner har därför rätt att göra stora förändringar i hur arbetet utförs, men det ska vara under en begränsad tid. Och det är lika viktigt som förut att personalen får vila och återhämtning. Raster, måltidsuppehåll och pauser är under alla förhållanden nödvändiga, det kan arbetsgivarna inte tumma på, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Måste riskbedöma mer

Arbetsgivare har alltid en skyldighet att tillsammans med arbetstagare och skyddsombud göra riskbedömningar och sätta in skyddsåtgärder. Dessa ska anpassas efter det aktuella kunskapsläget och vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Därmed har arbetsgivarna ett ännu större ansvar under coronapandemin, menar Håkan Olsson.

Håkan Olsson.jpg
Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör Arbetsmiljöverket.

– Arbetsgivarna måste jobba ännu mer med riskbedömningar och utbildning av personal. Det gäller framför allt om man ska låta personal gå in och ta hand om svårt sjuka patienter som de vanligtvis inte vårdar, säger Håkan Olsson.

Försiktighetsprincipen gäller

De senaste veckorna har skyddsutrustning för vårdpersonal debatterats flitigt. Arbetsmiljöverket fick under tisdagen ett regeringsuppdrag att snabbt kunna bedöma och godkänna skyddsutrustning som saknar CE-märkning, men som ändå ger bra skydd mot smitta. Det ska förhoppningsvis råda bot på den materielbrist som uppstått.

Men diskussionerna har även handlat om att riktlinjerna ändrats så att vårdpersonal i vissa situationer kan komma att arbeta i kortärmade förkläden och utan munskydd. Det har skapat en stor oro.

– Vi måste förlita oss på expertmyndigheternas råd. Men det är arbetsgivaren som bär ansvaret, de ska agera utifrån försiktighetsprincipen. De måste göra allt som står i deras makt för att skydda personalen från smitta och skador. De kan rent av behöva höja skyddsnivån. Det viktiga är det finns en tät dialog mellan arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud kring riskbedömning och skyddsåtgärder, säger Håkan Olsson.

”En chanstagning”

Den tillverkning av skyddsutrustning som sker runt om i landet, bland annat visir gjorda av overheadplast, tycker Håkan Olsson är lovvärd. Det visar på en kreativitet och vilja att hjälpa till. Men det är viktigt att vårdpersonal inte invaggas i en falsk trygghet.

Läs också: Den nya folkrörelsen - visirbyggande

– Vi har tidigare sagt att vi inte utdelar sanktionsavgifter om arbetsgivare låter personal använda skyddsutrustning som saknar CE-märkning. Men de måste fortfarande se till att den är ändamålsenlig. Det vore en katastrof om arbetsgivare låtit personal arbeta i utrustning som sedan visar sig inte leva upp till skyddskraven.

Arbetsgivarna chansar alltså?
– Ja, det är en chanstagning. Så länge den inte är testad och godkänd vet man inget om vilket skydd utrustningen ger, och därmed tar arbetsgivarna på sig ett stort ansvar, säger Håkan Olsson.

Chefer och politiker i domstol

I framtiden kan det bli aktuellt med rättegångar om det visar sig att vårdpersonal skadats under coronapandemin på grund av tuffa arbetsförhållanden, eller att de smittats på grund av undermålig skyddsutrustning. Ansvaret för arbetsmiljön är personligt, chefer kan komma att åtalas för bland annat vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog menar att det i första hand är chefer som fattar beslut om skyddsutrustning som riskerar åtal. Men allt beror på hur delegeringen av ansvar ser ut. En politiker som gett tydliga direktiv kan bli straffrättsligt ansvarig.

– Det här handlar om en sjukdom som kan vara livsfarlig, och det tycks dessutom vara större risk om man exponeras för mycket smitta. Jag tror vi kommer få se chefer och kanske även politiker inför domstol, säger Tommy Iseskog till SVT Nyheter.

Inte katastrofläge än

När det gäller patientsäkerheten ska vårdgivarna i alla lägen göra sitt yttersta för att erbjuda en god och säker vård. Om en region däremot går upp i högsta beredskapsläge, det vill säga katastrofläge, innebär det per definition att resurserna inte räcker till. Oavsett vad som görs kommer de normala medicinska kvalitetskraven inte att kunna upprätthållas.

Där är ingen region i dagsläget, men frågan är vad som skulle hända om en patientskada uppstår under sådana svåra förhållanden. Vårdpersonal har nämligen ett medicinskt yrkesansvar, de ansvarar för sina handlingar i alla lägen.

Juristen och docenten Kavot Zillén, som tidigare jobbat på Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, berättar att vårdpersonal fortsatt kan anmälas till såväl polis som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för fel begångna i tjänsten, men hänsyn skulle tas till de rådande omständigheterna.

Kavot Zillén.jpg
Kavot Zillén, docent och jurist.

Mer ansvar på vårdgivarna

– Det är inte optimalt för patientsäkerheten att vårdpersonal som saknar vana tar hand om svårt sjuka patienter. Men i ett ansträngt läge står valet mellan det och att inte få någon vård alls. Jag har svårt att se att resultat av detta skulle bli massanmälningar mot vårdpersonal som gör sitt yttersta under rådande förhållande.

I stället vilar ett ännu tyngre ansvar på vårdgivarna i det här läget, menar Kavot Zillén.

– De har fortfarande ett krav på sig att ge god och säker vård, vilket bland annat innefattar att säkerställa goda hygienrutiner för att motverka smittsamma sjukdomar och för att trygga både patienter och personal. De ska se till att personalen har rätt utbildning, rätt skyddsutrustning och att det finns bra rutiner och riktlinjer på plats, säger Kavot Zillén.