Flera fackförbund, däribland Vårdförbundet, kräver nu utökad ersättning när personal blivit smittad av covid-19 på jobbet. De har lämnat in en framställan till Sveriges kommuner och regioner, SKR, om att få in coronaskydd i arbetsskadeförsäkringen genom kollektivavtal.

– Att arbeta inom vården innebär en förhöjd risk för smitta och det måste kompenseras genom ett bättre arbetsskadeskydd. Det står nu klart att vårdpersonal blivit smittade av viruset i tjänsten, och att ett fåtal sjuksköterskor och läkare till och med intensivvårdas, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Lagförslag på remissrunda

Hon uppmärksammade tidigt regeringen på att den nya sjukdomen covid-19 skulle behöva läggas till bland de smittsamma sjukdomar som kan ersättas som arbetsskada enligt en förordning. Nu har regeringen skickat ett lagförslag på snabb remissrunda. Förslaget är att covid-19 läggs in på listan över smittsamma sjukdomar som kan ge arbetsskadeersättning, som tuberkulos, hepatit och sars.

Arbetsskadeförsäkringen kan ersätta kostnader för sjukvård och förlorad arbetsinkomst. Regeringens förslag är att ändringen ska gälla retroaktivt från första februari i år.

– Det är välkommet men löser inte hela problemet, nu måste arbetsgivarna göra sitt också, säger Sineva Ribeiro.

Kollektivavtalets arbetsskadeförsäkring är ett kompletterande skydd till den statliga socialförsäkringen. Men kollektivavtalet räcker inte till, enligt de fjorton fackförbund som nu trycker på SKR.

Sineva Ribeiro oroar sig för att Vårdförbundets medlemmar riskerar sin hälsa utan tillräcklig ekonomisk försäkring.

Många avlidna i andra länder

– De är i vårdens frontlinje och gör ett enormt arbete, många gånger utan tillräcklig skyddsutrustning och med hög arbetsbelastning. Vi har sett i andra länder att många i vårdpersonalen smittas och avlider. I Sverige finns nu två avlidna, anställda inom vård och omsorg.

– Vårdpersonal ska inte behöva sätta sitt liv på spel utan fullgott försäkringsskydd. Arbetsskadeförsäkringen ska fullt ut kompensera för förlust av inkomst eller andra skador på grund av coronaviruset, säger hon.

Framställan till SKR lämnades in den 8 april, så hon hoppas att SKR ska skriva under snarast. 

– Det förväntar jag mig. Nu har ministern Ardalan Shekarabi och regeringen sagt att detta ska åtgärdas och då är det upp till SKR och övriga arbetsgivarorganisationer att agera snabbt och göra sin del. Våra medlemmar riskerar att drabbas av både medicinsk invaliditet och ekonomisk invaliditet. Det handlar även om att säkra ett skäligt efterlevandeskydd, i de tragiska fall vårdpersonal avlider efter att ha smittats av corona i tjänsten, säger Sineva Ribeiro.

Även ensamstående föräldrar

Hon poängterar att många medlemmar i Vårdförbundet, både kvinnor och män, är ensamstående föräldrar, och att det ekonomiska skyddet är avgörande för de efterlevande.

– Om de avlider, lämnar de barn och familj i en kris, inte bara en psykisk, utan även en ekonomisk. Den risken ska inte våra medlemmar behöva ta för att de går till jobbet och arbetar med att vårda och försöka rädda andra människors liv.

Om covid-19 förs in på ”smittolistan” i den förordning som styr arbetsskadeförsäkringen så måste sjukdomstillståndet kvarstå i 180 dagar för att personalen ska få full ersättning. Det tycker Vårdförbundet är oacceptabelt och vill se bättre villkor i kollektivavtalet.

Avgöra var smittan skett

Frågan har väckts hur arbetsgivare ska kunna veta var den anställda blivit smittad – på sin arbetsplats i vården eller någon annanstans i samhället.

– Om man vet att man vårdat sjuka i covid-19 är det inte svårt att avgöra. Det går att styrka genom exempelvis arbetsscheman. Det ska mycket till att anmälan inte ska godkännas, det skulle bli jättekonstigt. Men vi kommer att driva de här ärendena mot försäkringsbolag och arbetsgivare, säger Sineva Ribeiro.

SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl bekräftar för Sveriges Radio att om covid-19 förs in i förordningen om arbetsskador, så kommer även den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen gälla för sjukdomen.

Fackförbundens krav på att villkoret om 180 dagars sjukdomstillstånd ska tas bort har Niclas Lindahl svårt att kommentera.

– Det är mycket möjligt att det kan bli föremål för förhandling, om det är så förhandlingsframställan ska uppfattas, säger han till Ekot.