Genom årtusenden har sepsis varit en av de vanligaste dödsorsakerna, en i det närmaste mystisk och oförklarlig sjukdom — som ännu gäckar oss. Termen myntades av Hippokrates 400 f Kr och betyder förruttnelse. Ungefär på den kunskapsnivån har det legat till långt in i modern tid.

I dag vet man att det är en sjukdom som orsakas av att immunförsvaret reagerar fel på en infektion, det kan vara allt ifrån ett infekterat sår till lunginflammation. Det leder till att blodkärlen börjar läcka, blodtrycket sjunker och syresättningen i organ och vävnad försämras snabbt. Dödligheten för dem som vårdas på sjukhus är 10–30 procent.

— Vid sepsis är det som att du bränner av en atombomb i ditt eget land, det är en extremt kraftig inflammatorisk reaktion i hela kroppen. Du tar eventuellt kål på angriparna, men du skadar också dig själv allvarligt, säger Adam Linder, infektionsläkare, docent vid Lunds universitet och grundare av Sepsisfonden som arbetar för ökad kunskap om sjukdomen.

Läs också: Sjuksköterskan förlorade sin mamma när rutinerna brast

Sepsis är en svårdiagnosticerad sjukdom. De initiala symtomen, som hög puls, ansträngd andning och kräkningar (se faktaruta), uppträder bara hos en del patienter, och kan lätt förväxlas med andra sjukdomar, som magsjuka och panikångest.

Unika dödsfallssiffror

Antalet registrerade dödsfall per 100 000 invånare i riket har ökat stadigt, från 19,89 år 2000 till som högst 41,66 år 2016. Därefter har det minskat något. Totalt handlar det om i snitt 4 100 dödsfall per år de senaste åren. Det visar Vårdfokus granskning som bygger på specialbeställd statistik från Socialstyrelsen, där sepsis registrerats antingen som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak.

 

Det finns ingen officiell statistik över hur många som får sepsis varje år och hur många som dör. Anledningen är att vården i stället för sepsis ofta sätter grundinfektionen som huvuddiagnos, det som startade sjukdomsförloppet. En studie har genom uppskattningar kommit fram till att det kan handla om 40 000 insjuknade och 6 000 dödsfall per år i Sverige.

— Det ni har hittat är nog en underskattning, för vi vet att det finns en underdiagnostisering. Men ändå, 4 000 dödsfall. Finns det något annat sjukdomstillstånd som har så hög dödlighet? Jag tror faktiskt inte det, säger Adam Linder.

Vårdfokus siffror visar att vården troligen blivit bättre på att ange sepsis som diagnos och dödsorsak. Men också att fler faktiskt har dött, vilket är väntat när befolkningen blir allt äldre och har mer samsjuklighet.

Eftersatt forskningsområde

Inom svensk sjukvård finns det i dag flera olika varianter av sepsislarm, eller snabbspår, för sepsispatienter.  Samtidigt ska ett nytt standardiserat vårdförlopp införas under 2020. Syftet är att vården ska bli bättre på att identifiera svårt sjuka patienter, samt för att öka jämlikheten och minska dödligheten.

Men för att vården ska kunna ta nästa stora steg, och rädda ännu fler liv, behöver kännedomen om sepsis öka och frågan få politisk laddning.

Endast 43 procent av allmänheten vet vad sepsis är. Enligt infektionsläkare Adam Linder beror det delvis på att både sjukvården och medierna ofta använder felaktiga termer, som blodförgiftning, mördarbakterier och badsårsfeber.

Okunskapen kan ha bidragit till dagens magra forskningsanslag. Vårdfokus granskning visar att Vetenskapsrådet, VR, som är den största statliga forskningsfinansiären, gav cirka 91 miljoner kronor till sepsisforskning mellan 2014 och 2018. Under samma period fick cancerområdet 2,3 miljarder kronor.

Detta trots att Sverige har skrivit under WHO:s sepsisdeklaration, som gör sjukdomen till en global prioritet. I dokumentet står att medlemsländerna ska främja forskning som syftar till innovativa sätt att diagnostisera och behandla sepsis.

”Politiker måste ta ansvar”

Adam Linder menar att mer forskningspengar skulle ge snabb effekt. Mycket av landvinningarna inom cancerområdet kan appliceras på sepsis eftersom kroppens inflammatoriska svar vid de två sjukdomarna har flera likheter. Dessutom finns det redan i dag ett stort antal, icke-antibiotiska, läkemedel som skulle kunna fungera bra om det tas fram metoder för att snabbt undergruppera sepsispatienter, utifrån exempelvis patientens sjukdomshistoria, typ av bakterie samt när och var infektionen startade.

— Jag skulle säga att vi i dag är där cancerforskningen var på 60–70-talen. Det är sorgligt, men också inspirerande, för vi kan vänta oss stora framsteg de kommande åren. Avgörande är dock att politiker och andra som har makt inom forskarvärlden tar sitt ansvar, säger Adam Linder.


DETTA ÄR SEPSIS:

  • Sepsis definieras som ett tillstånd av ­livshotande organdysfunktion, orsakad av ett stört systemiskt svar på infektion.
  • I dagligt tal används ofta begreppet blodförgiftning. Det är en icke-medicinsk och missvisande term som antyder att det är bakterierna i blodet, snarare än kroppens reaktion, som är huvudproblemet. Dessutom påvisas bakterier i blodet bara i 20 procent av sepsisfallen.
  • De flesta typer av mikroorganismer kan orsaka sepsis: bakterier, svamp, virus och parasiter. I Sverige står bakteriella infektioner för 90 procent av fallen, där E. coli, stafylokocker och streptokocker är vanligast förekommande. Sepsis börjar oftast med lunginflammation eller urinvägsinfektion.
  • I andra länder kan det se annorlunda ut. I exempelvis tropiska länder är det relativt vanligt att sepsis orsakas av malaria, denguefeber och salmonella.
  • Nya siffror visar att sepsis globalt sett är ett större problem än man tidigare trott: 48,9 miljoner sjukdomsfall och 11 miljoner dödsfall varje år. I snitt dör en person var tredje sekund.
  • I Sverige beräknas 40 000 personer drabbas varje år. Det kan jämföras med ­de fyra vanligaste cancerformerna (prostata, bröst, tarm och hud) som tillsammans uppgår till 27 000 fall per år.
  • Cirka 70 procent av alla sepsisfall börjar hemma, 30 procent är sjukhusförvärvade.
  • Dödligheten varierar mellan länder: från som lägst cirka 15 procent till över 50 procent.

Källor: Adam Linder, Kristoffer Strålin, Global sepsis alliance


DETTA SKER I KROPPEN:

  • Vid sepsis pågår en mängd biologiska processer samtidigt, som man ännu inte kartlagt fullständigt.
  • När kroppen inte klarar av att motverka en infektion ökar mängden bakterier, bakteriella komponenter eller aggressiva komponenter i kroppen. Immunförsvaret kommer i obalans vilket leder till att flera stora organ i kroppen börjar fungera sämre.
  • Vanliga följder av sepsis på de stora organen:
    - Lungorna får svårare att syresätta blodet.
    - Blodtrycket sjunker.
    - Hjärnan påverkas så att patienten blir förvirrad eller får sämre vakenhet.
    - Njurarna fungerar sämre och mindre urin bildas.

Källa: 1177 Vårdguiden


DE LÖPER STÖRST RISK ATT DRABBAS

Alla kan få sepsis, även de som känner sig friska och i bra form. Men risken ökar för dem med:

  • Hög ålder (över 75 år) eller skörhet.
  • Påverkad immunologisk funktion, till exempel cellgiftsbehandlad cancer, diabetes, bortopererad mjälte, behandling med steroider (kortison) under längre tid.
  • Kirurgi eller annan invasiv procedur under de senaste 6 veckorna.
  • Skadad hudbarriär, till exempel sår, brännskador, blåsor eller hudinfektioner.
  • Intravenöst missbruk.
  • Kateter (i blodkärl, exempelvis venport, eller urinblåsa).
  • Graviditet eller förlossning under de senaste 6 veckorna.