− Det här är inte klokt, det måste ändras. Om inte gränsen för fribelopp höjs eller tas bort tillfälligt måste jag välja mellan att jobba nu eller i sommar, säger Jeanette Winberg.

Hon går en specialistutbildning till barnmorska vid Sophiahemmet högskola och skriver just nu på sin uppsats. När Vårdfokus når henne på telefon har hon precis avslutat ett pass på sin praktikplats på BB Stockholm. I helgen jobbade hon extra på akuten vid Norrtälje sjukhus.

Känns bra att hjälpa till

− Jag har stora barn nu så jag hinner med rätt mycket och det känns bra att ställa upp och hjälpa till när det är så tufft på många håll i vården, säger Jeanette Winberg.

Att hon jobbar extra på Norrtäljeakuten gör att de anställda där kan få återhämtning och hennes arbetsgivare ser gärna att hon tar så många arbetspass som möjligt så att den ordinarie personalen ska hålla i längden.

Men för Jeanette Winberg och många i samma situation kan för mycket extrajobb resultera i en ekonomisk smäll. Den som tar studielån får nämligen inte tjäna över det så kallade fribeloppet. För den som studerar på heltid är gränsen 91 624 kronor per halvår. För varje tusenlapp över det måste man betala tillbaka 610 kronor av studielånet.

Jobba nu eller i sommar

Eftersom Jeanette Winberg jobbade extra under jullovet och ska jobba i sommar kommer hon att komma över fribeloppet om hon går in och jobbar nu under coronakrisen också.

− Jag vill ju bidra, men som det ser ut så får jag välja mellan att jobba nu eller i sommar, säger Jeanette Winberg.

Många är i samma situation, något som har uppmärksammats av Vårdförbundet.

− Vi har tagit upp det här både med socialminister Lena Hallengren och ministern för högre utbildning, Matilda Ernkrans, och driver även frågan via TCO, säger Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson.

En fråga för regeringen

Hon anser att det här är något som regeringen snarast måste se över för att underlätta för vården att få in fler studerande.

− Det gäller naturligtvis alla som går en grundutbildning, men även alla de som specialistutbildar sig och bekostar det själva med studielån. De är ju redan färdiga sjuksköterskor och behövs verkligen i vården nu, säger Ann Johansson.

Enligt CSN, Centrala studiestödsnämnden, är det regeringen som måste fatta beslut om reglerna ska ändras. Till Expressen säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, att fribeloppet är en av de frågor som är uppe till diskussion.

Stor efterfrågan på studenter

Universitet och högskolor i hela landet har fått ta emot förfrågningar från regionerna och kommunerna om studenter kan frigöras för att gå in och arbeta i vården. Det gäller framför allt sjuksköterskor, men även andra yrkesgrupper.

Just nu fattas det mycket personal inom vård och omsorg, både på grund av den ökade belastningen på vården, men också för att många anställda måste vara hemma även om de bara har lättare förkylningssymtom, eller stanna hemma med barn som inte får gå till förskola och skola.

Från norr till söder

I norra Sverige har regionerna vänt sig till Umeå universitet med förfrågningar om studenter på läkar- och sjuksköterskeprogrammen kan hjälpa till. Gensvaret har varit stort, hittills har över 500 studenter meddelat att de ställer upp om det behövs. Var de kommer att arbeta beror på hur långt de har hunnit i sin utbildning, skriver Folkbladet Västerbotten.

Region Skåne meddelar också att de har träffat en överenskommelse med medicinska fakulteten vid Lunds universitet om att läkar- och sjuksköterskestudenter ska anställas för att förstärka den skånska vården. Även studenter på andra program kan bli aktuella längre fram. Arbetet är tänkt att kunna ske parallellt med studierna, men om det skulle bli mer omfattande kommer studenterna att beviljas studieuppehåll med garanterad plats när de återvänder till sina studier.