– Det krislägesavtalet framför allt innebär för våra medlemmar just nu är att de som redan jobbar långa pass för att rädda liv skulle kunna få högre lön, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Vårdförbundet är sist ut bland fackförbunden att skriva på krislägesavtalet, som Sveriges kommuner och regioner, SKR, tog initiativ till efter de stora skogsbränderna sommaren 2018.

Bättre villkor

Att förbundet inte skrev under då berodde på att avtalet saknade viktiga skrivningar om legitimationsyrkenas speciella situation och dessutom var ersättningarna för låga, berättar Sineva Ribeiro.

– Nu finns texter i avtalet om hur våra medlemmar inte ska kunna sättas på arbetsuppgifter som riskerar deras legitimation, säger hon.

Ersättningarna är också rimliga, anser hon.

Mer än dubbel lön

Den som arbetar enligt krislägesavtalet får ökad veckoarbetstid till 48 timmar, under en begränsad period på fyra veckor. Med andra regler för dygns- och veckovila än normalt.

Redan från första arbetade timma får den som jobbar enligt krislägesavtalet en extra ersättning på 120 procent av lönen, utöver ordinarie lön. Totalt blir alltså lönen mer än dubbelt så hög. Skulle arbetstiden överstiga 48 timmar utökas den extra ersättningen till 150 procent av lönen per arbetad timma. Detta kallas nödfallsövertid.

– Det innebär en rejäl lön, men man kommer att jobba mycket, säger Sineva Ribeiro.

Gäller inte alla

När krislägesavtalet aktiveras gäller det inte omedelbart för alla i exempelvis en region, på ett sjukhus eller en avdelning. Avtalet gäller enbart för vissa medarbetare som arbetsgivaren utser – personer som anses livsnödvändiga för verksamheten. Det kan handla om medarbetare som redan är anställda i en kommun eller region, eller personer som anställs på grund av krisläget.

I dagsläget är inte krislägesavtalet aktiverat någonstans i Sverige. När det aktiveras sker det på regionerna och kommunernas initiativ, men med godkännande från SKR:s och Sobonas styrelser. Ett antal kriterier ska vara uppfyllda för att läget ska räknas som ”kris”.

Kriterier för kris

Krisläge är enligt avtalet när en händelse eller ett händelseförlopp avviker från det normala. Händelsen ska innebära en allvarlig samhällsstörning, kräva omedelbara insatser av exempelvis en kommun eller region och medföra omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen.

– Jag tycker att dessa kriterier redan är uppfyllda, i alla fall inom intensivvården i Stockholm, kanske även i Göteborg och inom viss hemsjukvård där många i personalen är sjuka och de som arbetar får jobba väldigt mycket, säger Sineva Ribeiro.

Flytta personal

Ett aktiverat krislägesavtal kan också användas till att förflytta personal mellan exempelvis regioner. Med tanke på hur få intensivvårdsplatser det finns i hela landet tror Sineva Ribeiro inte att det kommer att bli tal om att förflytta medlemmar inom intensivvården. Men däremot annan personal som kan behövas för att ansträngda regioner med många covid-19-patienter ska klara övrig vård.

– Jag får signaler från medlemmar som kan tänka sig att bli förflyttade. Med det här avtalet kan de bli värderade för att de faktiskt räddar liv, säger hon.

Krislägesavtalet är nu påskrivet av samtliga fackförbund som organiserar anställda inom vård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst och omfattar därmed 1,2 miljoner medarbetare.

Artikeln är uppdaterad: Vi har ändrat i stycket om hur ersättningen fungerar. Det som gäller är att den extra ersättningen för den som arbetar enligt krislägesavtalet gäller från första arbetade timman.