Från januari till och med september 2019 blev 129 personer i Sverige organdonatorer efter sin död. Under samma period i år var antalet 141.

– Det är fantastiskt att så många liv har kunnat räddas genom organdonation – trots att vi är mitt uppe i en pandemi. Sjukvården, inte minst intensivvården, har gjort ett stort arbete för att upprätthålla donationsverksamheten och hålla i de senaste årens positiva utveckling, säger Agneta Holmström, chef för Nationellt Donationscentrum på Socialstyrelsen.

Ingen som avlidit i covid-19 har kunnat bli donator, av smittskyddsskäl.

Många står i kö

Även om årets resultat hittills är positivt är behovet av organ och vävnader fortsatt större än tillgången. I oktober behövde de som stod på väntelistan sammanlagt 859 organ.

Vårdfokus har tidigare berättat om treårige Nicolas, som riskerade att dö om han inte fick ett nytt hjärta. Hela familjen fick flytta till Lund där barnhjärtcentrum ligger. I nästan ett år levde han ihopkopplad med en pump, innan en donator hittades.

Det är endast möjligt att donera organ från patienter som vårdats på intensiven i samband med dödsögonblicket. En avliden donator kan rädda livet på upp till åtta personer.

Sverige har låg barndödlighet och när donation för barn blir aktuellt är det oftast efter tragiska olyckor.

Många intresserade – få registrerar sig

De flesta svenskar är positiva till att donera organ och vävnader efter sin död. Ändå har bara en femtedel registrerat sin inställning i donationsregistret. Donationsveckan, som i år infaller den 2–8 november, ska bidra till att fler tar ställning.

Läs även: Tungt att fråga föräldrar om donation

– Det är viktigt att var och en visar sin vilja i donationsregistret och sedan berättar för sina närstående så att de också vet. På så sätt säkerställer du att din inställning kommer till vårdens kännedom, ifall frågan om donation skulle bli aktuell. Att ta ställning till donation kan vara avgörande för att rädda, eller förändra en annan människas liv, säger Agneta Holmström.