Personer med psykossjukdom har hög samsjuklighet i livsstilssjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare forskning har visat att de dör betydligt tidigare än övriga befolkningen, hela 15-20 år i förtid.

– Det är alarmerande. Det är svårare att ta hand om sig fysiskt när man inte är frisk psykiskt, både på grund av sjukdomen och medicinernas biverkningar. Därför är det viktigt att det finns resurser inom vården, för att stötta patienter i psykiatrin att komma ut, röra sig och laga hälsosam mat, säger Sofie Lundström.

Sofie Lundström.jpg
Sofie Lundström. Foto: Högskolan Väst

Isolering vanligt

Hon vet efter alla sina år som psykiatrisjuksköterska i Trollhättan att isolering är vanligt bland patienter med psykossjukdom. Därför blev också en av hennes ingångar till forskningen att undersöka patienternas känsla av sammanhang, utifrån Antonovskys salutogena teori.

– Jag funderade på vad det är som gör att vissa klarar att göra ganska stora förändringar i livet trots sina svårigheter. Jag ville veta mer om vad som är hinder och vad som ger möjligheter, säger hon.

Efter sex års forskning på Högskolan i Halmstad doktorerade Sofie Lundström i oktober. Hennes studier om hur personer med psykossjukdom klarar förändringar för en mer hälsosam livsstil ingår i ett större projekt.

I projektet ingår en intervention där patienterna hade fyra individuella hälsosamtal med en sjuksköterska, där de utgick ifrån varje persons förmåga och behov. Sedan följde en hälsoutbildning i grupp.

Fyra studier ingår

I Sofie Lundströms avhandling ingår fyra studier. Den första är en kartläggning av hälsa och levnadsvanor bland personer med psykossjukdom. Levnadsvanor här omfattar fysisk aktivitet, kostvanor, tobak- och alkoholkonsumtion. I studien ingick en enkät och fysiska undersökningar av 65 patienter.

Studien visade att de hade sämre levnadsvanor jämfört med befolkningen i övrigt. De hade högre bmi, var mer stillasittande och rökte mer.

– De hade också en sämre självskattad hälsa och livskvalitet. Jag blev inte så förvånad, men det är sorgligt och visar att våra insatser behöver stödja personerna till positiv förändring. Grupper för fysisk aktivitet eller gemensam matlagning kan vara exempel på relativt enkla insatser, som kan ge mycket.

Känsla av sammanhang

De deltagare i studien som upplevde en större känsla av sammanhang skattade sin livskvalitet högre och rökte mindre.

I skattningsskalan upplevd livskvalitet och hälsa finns frågor om ångest, depression, smärta, obehag och rörlighet, samt hur man klarar egenvård och att ha dagliga aktiviteter.

Sedan intervjuade Sofie Lundström tio personer med psykossjukdom om vad som påverkade dem när de skulle ta steg mot ett hälsosammare liv. De visade sig kämpa med inre och yttre begränsningar.

– De tvivlade på sin förmåga. Många hade försökt göra förändringar, som att gå ned i vikt eller komma ut i sysselsättning, men inte klarat det och sedan inte vågat igen. Det gällde att samla på sig positiva erfarenheter och bygga upp självkänslan, säger Sofie Lundström.

Intervjupersonerna begränsades också av sjukdomen och medicineringen.

– Hallucinationer är fruktansvärda i sig, men det som ställde till mest var kognitiva problem, som svårigheter att koncentrera sig, motivera sig och komma igång.

I den tredje studien intervjuade Sofie Lundström sjuksköterskor som arbetar inom öppenvården. Sjuksköterskorna hade ofta långa kontakter med patienterna och kände dem väl. De hade möjlighet att fånga upp vad olika personer behövde för stöd.

– Sjuksköterskorna tryckte på att förändringar måste vara personens eget val. Patienten behövde vara involverad i alla beslut, säger hon.

Delta i grupper

Sjuksköterskorna lyfte också fram vikten av att patienterna ingick i något socialt sammanhang.

– Det är en stor del för dem och oss alla, att känna att man är med någonstans och bryta ensamheten. Det är viktigt att jobba med aktiviteter i grupper. Då finns chansen att känna gemenskap, hjälpa och stötta varandra, säger Sofie Lundström.

Sjuksköterskorna sa vidare att i de allt mer slimmade verksamheterna kunde de inte alltid arbeta så hälsofrämjande som de ville. De menade att ansvaret för patienternas hälsa, såväl psykisk som fysisk, behöver genomsyra hela vården.

Sofie Lundström följde upp hur det gått efter två år, i sin fjärde studie. Den visade att ju fler tillfällen deltagarna varit med i hälsogruppen, desto mer hade de ökat sin fysiska aktivitet. De som känt en starkare känsla av sammanhang från början, upplevde störst förändring vad gäller sin hälsa.

Mer personcentrerad vård

Hennes slutsats är att vården behöver vara mer personcentrerad och se till patientens resurser och förmågor, samt utgå ifrån Antonovskys teori, där en persons känsla av sammanhang är avgörande.

– Det viktigaste stödet vi kan ge i psykiatrisk vård är stödja dem att tro på sig själva. Vi vet alla att vi behöver leva hälsosamt och motionera, det vet de här personerna också. Men för att man ska komma igång behöver insatser formas så att personen känner att det här är jag, det här vill jag. Det får inte bli för kravfyllt, säger Sofie Lundström.