Positronemissionstomografi, PET, är en kraftfull undersökningsmetod för flera sjukdomstillstånd. Det används främst för diagnostik, stadieindelning och behandlingskontroll av olika cancersjukdomar, men används också i stor utsträckning inom neurologi och kardiologi.

2019 gjordes cirka 6 000 PET-undersökningar på Akademiska sjukhuset, jämfört med cirka 4 700 året innan. För att möta det snabbt ökande behovet gör sjukhuset nu omfattande uppgraderingar.

Som att byta motor på bilen

Först ut var de två kameror som finns på PET-centrum. Där jobbar röntgensjuksköterskan Jonathan Sigfridsson som varvar kliniskt arbete med uppdraget som datortekniker. Han ser till att all teknik fungerar som den ska och koordinerar även forskningsstudier, som utgör cirka 25 procent av beläggningen på kamerorna vid PET-centrum.

— Det vi har gjort nu är en stor och viktig förbättring. Det är lite som att köra in bilen på verkstaden och byta motor, för att den ska jobba mer effektivt och skonsamt. Utsidan är densamma och den körs på samma sätt, men resultatet är något helt annat, säger Jonathan Sigfridsson.

PET-kameror har detektorer bestående av små kristaller som är känsliga för strålning från de radioaktiva ämnen som injiceras vid undersökning. Normalt sett avbildas patienten från ljumskarna till ögonhöjd, genom att stegvis flyttas genom kameran och där varje sektion skannas i ungefär två minuter.

Snabbare och mindre stråldos

Kamerorna har nu fått en femte detektorring med kristaller. Den är 20 procent större, vilket gör att det inte behövs lika många förflyttningar av patienten. Kameran är dessutom ännu känsligare för att upptäcka strålning.

— Det ger oss flera förbättringsverktyg. Vi kan korta ner undersökningstiderna och dra ner på stråldoserna. Vi ligger lågt redan i dag, men tekniken utvecklas hela tiden, säger Jonathan Sigfridsson.

De två andra PET-kamerorna, som står på Akademiskas nuklearmedicinska avdelning, används för den största patientgruppen. Där görs undersökningar med ett sockerbaserat radioaktivt spårämne som fungerar bra för de flesta typer av cancer.

De två kamerorna på PET-centrum används generellt för mer specifika undersökningar. Det finns bland annat specialframtagna spårämnen som kan hitta binjurebarkscancer.

Slipper skicka hem patienter

PET-centrum har en långt tradition av att utveckla egna spårämnen, mycket på grund av närheten till forskningen som fungerar som en influens. Tillverkningen sker ofta samma dag som undersökningen, eftersom halveringstiderna är korta. Ibland händer det att spårämnena inte räcker till.

— I värsta fall måste vi skicka hem patienten med oförrättat ärende. En del har åkt tiotals mil. Tack vare uppgraderingen av kamerorna hoppas vi kunna dela spårämnena i mindre doser, så att det räcker längre. Vi kan klämma in en extra patient eller slippa skicka hem någon. Det är stora vinster, säger Jonathan Sigfridsson.

Ytterligare uppgradering utvärderas

De fyra kamerorna på Akademiska har även uppdaterats med ett program som automatiskt korrigerar för patientens andningsrörelser. Förhoppningen är att det ska ge ännu skarpare bilder, och därmed mer träffsäker diagnostik. Men med systemet påkopplat tar det längre tid för datorn att räkna ut bilderna, vilket påverkar patientflödet.

— Vi prövar oss fram och utvärderar om det är värt att använda rörelsekorrigering vid alla undersökningar eller om det bara ska vara i vissa fall, säger Jonathan Sigfridsson.

Vill börja forska

Han inspireras av den snabba tekniska utvecklingen och all den forskning som pågår på PET-centrum. Målet är att inom kort inleda doktorandstudier.

— Det finns så mycket kunniga personer i vår närhet, som har spännande projekt man kan hoppa på. Det är härligt att vara på en arbetsplats som är så positiv till forskning och utveckling, det får en att vilja göra det lilla extra.